Bostadsrättslagen


Bostadsrättslag (1991:614)

 
 

Innehåll

  1 kap. Inledande bestämmelser
  2 kap. Föreningens medlemmar m.m.
 
3 kap. Ekonomisk plan
  4 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt
  5 kap. Förhandsavtal
  6 kap. Övergång av bostadsrätt
  7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter
  8 kap. Tvångsförsäljning
  9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.
  10 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.
  11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m.
 
 

1 kap. Inledande bestämmelser

Grundregler om bostadsrättsföreningar och bostadsrätt

1 § En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till
ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt.
En bostadsrättsförening skall vara registrerad.

Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas på bostadsrätts-
föreningar i den utsträckning som anges i 9-10 kap.

2 § För registrering av en bostadsrättsförening fordras att
föreningen har minst tre medlemmar. Dessutom skall föreningen ha
antagit stadgar samt utsett styrelse och minst en revisor.
Lag (1993:314).

3 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt får endast ske till
den som är medlem i bostadsrättsföreningen. Bostadsrätt är den rätt
i föreningen som en medlem har på grund av upplåtelsen.

I 6 kap. finns bestämmelser om rätten att utöva bostadsrätten när
den har övergått från en bostadsrättshavare till en ny innehavare.
Lag (1995:1464).

4 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske till nyttjande
mot ersättning och utan tidsbegränsning. Endast bostadsrättsföreningar
får upplåta sådan nyttjanderätt.

En upplåtelse med bostadsrätt får endast avse hus eller del av hus. En
upplåtelse får dock även omfatta mark som ligger i anslutning till
föreningens hus, om marken skall användas som komplement till
nyttjandet av huset eller del av huset.

5 § Om upprättande och registrering av ekonomisk plan som förutsättning
för upplåtelse finns bestämmelser i 3 kap.

För registrering av ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus
kommer att finnas minst tre lägenheter avsedda att upplåtas med
bostadsrätt. Vid beräkningen av antalet lägenheter som avses bli
upplåtna med bostadsrätt räknas som lägenhet varje avskild enhet som
är inrättad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller
lokal. Garage, lager och andra lägenheter som i första hand används som
förvaringsutrymmen skall man dock bortse från.

Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för registrering också
att husen ligger så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan
ske mellan bostadsrättshavarna. Lag (1993:314).

6 § Med bostadslägenhet avses i denna lag en lägenhet som är avsedd
att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Med
lokal avses en annan lägenhet än bostadslägenhet.

7 § Bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt
finns i denna lag och i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt.

Förbud mot upplåtelse av andelsrätt

8 § En juridisk person får inte upplåta andelsrätt med vilken följer
rätt att för begränsad tid besitta eller nyttja en bostadslägenhet.

Ett förbehåll om förvärv av andelsrätt i strid med första stycket
gäller inte mot den till vilken lägenheten har upplåtits.

Enligt lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt
kan regeringen lämna ekonomiska föreningar tillstånd att bedriva
verksamhet trots bestämmelserna i första stycket.


2 kap. Föreningens medlemmar m.m.

Allmänna bestämmelser om medlemskap

1 § Fråga om att anta en medlem i en bostadsrättsförening avgörs av
föreningens styrelse med iakttagande av de villkor för medlemskap som
anges i föreningens stadgar och bestämmelserna i detta kapitel.

I stadgarna får föreskrivas att ansökan om inträde i föreningen skall
göras skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med
sökandens bevittnade namnunderskrift.

2 § Sådana stadgevillkor för medlemskap är utan verkan som innebär

1. att ett visst medborgarskap eller en viss inkomst eller förmögenhet
skall utgöra förutsättning för inträde i föreningen,

2. att den till vilken en bostadsrätt övergår skall utses av någon
annan än bostadsrättshavaren eller godkännas enligt andra grunder än
som gäller enligt denna lag för inträde i en bostadsrättsförening, eller

3. att villkoret annars med hänsyn till sitt innehåll eller på annat
sätt är oskäligt mot den som vill vinna inträde i föreningen eller
överlåta sin bostadsrätt.

Bestämmelsen i första stycket 2 hindrar inte att föreningen i sina
stadgar förbehåller sig sådan lösningsrätt som avses i 6 kap. 9 §.
Lag (1992:505).

Rätt till medlemskap vid övergång av bostadsrätt

3 § Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i
föreningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är
uppfyllda och föreningen skäligen bör godta honom som
bostadsrättshavare.

För vissa särskilda fall av övergång gäller 4-7 §§.

4 § En juridisk person som har förvärvat bostadsrätt till en
bostadslägenhet, som inte är avsedd för fritidsändamål, får vägras
inträde i föreningen även om de i 3 § angivna förutsättningarna för
medlemskap är uppfyllda.

En kommun eller ett landsting som har förvärvat bostadsrätt till en
bostadslägenhet får inte vägras inträde i föreningen. Lag (1992:505).

5 § Om en bostadsrätt har övergått till bostadsrättshavarens make,
får maken vägras inträde i föreningen endast om det som villkor för
medlemskap i stadgarna föreskrivits att medlemmarna skall tillhöra en
viss sammanslutning eller uppfylla liknande villkor och det skäligen
kan fordras att maken uppfyller villkoret. Detta gäller också när en
bostadsrätt till en bostadslägenhet övergått till någon annan
närstående person som varaktigt sammanbodde med bostadsrättshavaren.

6 § Den som har förvärvat en andel i en bostadsrätt får vägras inträde
i föreningen, om annat inte bestämts i stadgarna. Bestämmelserna i 3 och
5 §§ skall dock gälla om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar
eller, om bostadsrätten avser bostadslägenhet, av sådana sambor på vilka
lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem skall tillämpas.

7 § Den som förvärvat en bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller
vid tvångsförsäljning enligt 8 kap. får inte vägras inträde som
medlem av den anledningen att ersättning för bostadsrätten inte
beräknats enligt de grunder som anges i stadgarna. Lag (1995:1464).

Rätt till medlemskap vid upplåtelse av bostadsrätt

8 § En bostadsrättsförening som har förvärvat eller avser att
förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får
inte vägra en hyresgäst i huset inträde i föreningen. Detta gäller
dock inte om

1. hyresförhållandet avser en lokal och lokalen inte skall upplåtas
med bostadsrätt,

2. hyresförhållandet beror av anställning och lägenheten inte skall
upp

låtas med bostadsrätt, eller

3. sådana omständigheter föreligger att en bostadsrättsförening
enligt 3 eller 4 § kan vägra den som förvärvat bostadsrätt inträde
i föreningen.

Föreningen får också efter det att den förvärvat huset vägra en
hyresgäst inträde i föreningen, om

1. denne inte var hyresgäst i huset när bostadsrättsföreningen
förvärvade det, eller

2. hyresgästen ansökt om medlemskap i föreningen senare än ett år
efter föreningens förvärv av huset.

Medlemskap får inte vägras på grund av bestämmelsen i andra stycket
1, om hyresgästen var make eller på något annat sätt närstående till
den som innehade hyresrätten när föreningen förvärvade huset och
hyresrätten övergått till hyresgästen enligt 12 kap. 33 §, 34 § eller
47 § andra stycket jordabalken. Hyresgästen måste dock ha ansökt om
medlemskap inom den tid som anges i andra stycket 2 eller, om det är
förmånligare för hyresgästen, senast tre månader efter den dag då
hyresrätten övertogs. Lag (1995:1464).

9 § Skall en bostadsrättsförening i annat fall än som avses i 8 §
upplåta bostadsrätt till en lägenhet och ansöker någon om medlemskap
i föreningen i syfte att erhålla lägenheten är föreningen skyldig att
bevilja medlemskap endast om den sökande har tecknat förhandsavtal
enligt 5 kap.

Medlemskap enligt första stycket behöver inte beviljas förrän den
ekonomiska planen har registrerats enligt 3 kap. och lägenheten står
klar för inflyttning. Lag (1993:411).

Rätt till överprövning av frågan om inträde

10 § Den som i annat fall än som sägs i 4 § första stycket förvärvat
en bostadsrätt men vägrats inträde i föreningen kan inom en månad från
den dag han fick del av beslutet om detta hänskjuta tvisten till
hyresnämnden. Detsamma gäller hyresgäst som avses i 8 § och sådan
sökande som sägs i 9 §.

En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap vägras
finns i 6 kap. 5 §.

Utträde ur föreningen m.m.

11 § En medlem som inte har någon bostadsrätt i föreningen kan utträda
ur föreningen och får av orsak som anges i stadgarna uteslutas ur denna.

En medlem som upphör att vara bostadsrättshavare skall anses ha utträtt
ur föreningen, om inte styrelsen medgett att han får stå kvar som medlem.
Detta gäller inte om bostadsrätten upphört på grund av att det hus i
vilket lägenheten finns har övergått till en ny ägare.

12 § Om föreningen vägrar att upplåta bostadsrätt till någon som avses
i 8 eller 9 § och som antagits som medlem i föreningen eller antar
inte en sådan medlem ett erbjudande från föreningen om att få
lägenheten upplåten med bostadsrätt, skall han anses ha utträtt ur
föreningen. Detta gäller dock inte om

1. han inom sex månader från beslutet eller erbjudandet har hänskjutit
frågan om upplåtelse till hyresnämnden enligt 4 kap. 6 § andra stycket,
eller

2. styrelsen medgett att han får stå kvar i föreningen.

Medlemmen skall också anses ha utträtt ur föreningen när ett beslut har
vunnit laga kraft som innebär avslag på hans begäran om upplåtelse av
bostadsrätt.

13 § Har föreningen antagit en hyresgäst som avses i 8 § som medlem i
föreningen men upphör denne att vara hyresgäst innan någon bostadsrätt
upplåtits till honom, skall medlemmen anses ha utträtt ur föreningen den
dag hyresförhållandet upphör. Dessa bestämmelser gäller dock inte, om
föreningens styrelse medgett att medlemmen får stå kvar i föreningen.

14 § I stadgarna får föreskrivas att en anmälan om utträde ur föreningen
skall göras skriftligen och att handlingen skall vara försedd med
medlemmens bevittnade namnunderskrift.

Fråga om uteslutning prövas av föreningsstämman, om inte något annat har
bestämts i stadgarna.


3 kap. Ekonomisk plan

Planens innehåll m.m.

1 § Innan en bostadsrättsförening upplåter lägenheter med bostadsrätt,
skall en ekonomisk plan upprättas av föreningens styrelse och
registreras av Patent- och registreringsverket. Planen skall innehålla
de upplysningar som är av betydelse för en bedömning av föreningens
verksamhet. Av planen skall också framgå om förutsättningarna för
registrering enligt 1 kap. 5 § är uppfyllda. Lag (1992:1451).

2 § En ekonomisk plan skall vara försedd med intyg av två personer om
att planen enligt deras omdöme vilar på tillförlitliga grunder. Vidare
skall intygsgivarna ange om förutsättningarna för registrering enligt
1 kap. 5 § kan anses uppfyllda. I intyget skall intygsgivarna också
ange de huvudsakliga omständigheter som ligger till grund för deras
omdöme.

3 § Intygsgivare utses bland dem som regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer har förklarat behöriga att utfärda sådant intyg.

Det är inte tillåtet att utse någon till intygsgivare, om det finns
någon omständighet som kan rubba förtroendet för dennes opartiskhet.
Endast en av intygsgivarna får vara anställd hos företag, organisation
eller någon annan som har bildat bostadsrättsföreningen eller hjälpt
till med föreningsbildningen eller med att upprätta den ekonomiska
planen.

Ny plan

4 § Om det sedan den ekonomiska planen har upprättats inträffar något
som är av väsentlig betydelse för bedömningen av föreningens verksamhet,
får föreningen inte upplåta lägenheter med bostadsrätt förrän en ny
ekonomisk plan har upprättats av föreningens styrelse och registrerats
av Patent- och registreringsverket.

En förening får upplåta en lägenhet med bostadsrätt trots att den inte
finns upptagen i en registrerad ekonomisk plan, om upplåtelsen inte har
någon sådan betydelse som sägs i första stycket. Lag (1992:1451).

Planens offentlighet

5 § Styrelsen skall hålla en registrerad ekonomisk plan tillgänglig för
var och en som vill ta del av planen.


4 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt

När upplåtelse får ske

1 § Bestämmelser om medlemskap och ekonomisk plan som förutsättning för
upplåtelse finns i 1 och 3 kap.

2 § Innan den slutliga kostnaden för föreningens hus har redovisats i
en registrerad ekonomisk plan eller på en föreningsstämma, är det inte
tillåtet att upplåta bostadslägenheter med bostadsrätt utan tillstånd
av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall lämna tillstånd om

1. en ekonomisk plan har registrerats och

2. föreningen ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen för
återbetalning av insatsen till bostadsrättshavarna jämte, i
förekommande fall, upplåtelseavgift.

Länsstyrelsen skall på begäran av föreningen återställa säkerheten
sedan ett år förflutit efter det att den slutliga kostnaden har
redovisats på en föreningsstämma. Har talan om ersättning väckts före
utgången av denna tid, får säkerheten dock inte återställas förrän
målet är slutligt avgjort och föreningens betalningsskyldighet har
fullgjorts.

3 § En lägenhet som är upplåten med hyresrätt får inte upplåtas med
bostadsrätt så länge ett hyresförhållande består. Lägenheten får dock
upplåtas med bostadsrätt, om mindre än tre månader återstår av
hyrestiden och hyresvärden och hyresgästen har kommit överens om att
hyresförhållandet skall upphöra utan att hyresrätten överlåts till någon
annan.

4 § I 5 kap. finns bestämmelser om när en bostadsrättsförening får ingå
avtal om att i framtiden upplåta lägenheter med bostadsrätt.

Upplåtelseavtalet

5 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske skriftligen, om
inte något annat följer av lagen (1991:615) om omregistrering av vissa
bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.

I upplåtelsehandlingen skall följande anges: parternas namn, den
lägenhet upplåtelsen avser samt de belopp som skall betalas som insats
och årsavgift samt i förekommande fall upplåtelseavgift. Lag (1993:411).

Skyldighet att upplåta bostadsrätt

6 § Om någon som avses i 2 kap. 8 § eller 9 § första stycket har
antagits som medlem i föreningen, får föreningen inte vägra att upplåta
den lägenhet som är avsedd för medlemmen med bostadsrätt eller erbjuda
sådana villkor för upplåtelsen som medlemmen skäligen inte bör godta.

Hyresnämnden får på ansökan av medlemmen förelägga föreningen att
upplåta lägenheten med bostadsrätt. Föreläggandet får förenas med vite.
Nämnden får också fastställa villkoren för upplåtelsen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte hyresgäst som
avses i 2 kap. 8 §, om det är bestämt att hans hyresförhållande skall
upphöra.

Om utträde ur föreningen när upplåtelse enligt denna paragraf inte
kommit till stånd finns bestämmelser i 2 kap. 12 §.

Ogiltiga upplåtelser m.m.

7 § En upplåtelse som skett i strid med bestämmelserna i 3 kap. 1 §
med krav på en registrerad ekonomisk plan eller formkravet i 5 § är
ogiltig. Den som bostadsrätten upplåtits till har därvid rätt till
ersättning för skada. Har lägenheten tillträtts, skall hyresavtal
anses ingånget för tiden från tillträdet. Väcks inte talan om
upplåtelsens ogiltighet inom två år från den dag då upplåtelsen skedde,
är rätten till sådan talan förlorad.

Om en lägenhet som är upplåten med hyresrätt har upplåtits med
bostadsrätt i strid med bestämmelserna i 3 §, är upplåtelsen ogiltig.
I ett sådant fall gäller bestämmelserna om återbetalning och ersättning
i 10 § andra stycket.

8 § Om en upplåtelse skett i strid med bestämmelserna i 3 kap. 4 § med
krav på en registrerad ny ekonomisk plan, får bostadsrättshavaren efter
uppsägning frånträda bostadsrätten, om han var i god tro när upplåtelsen
skedde. Uppsägning skall ske inom tre månader från den dag då
bostadsrättshavaren fick kännedom om det förhållande som bort föranleda
upprättandet av en ny ekonomisk plan, dock inte senare än två år från
upplåtelsen.

Om en upplåtelse skett i strid med bestämmelserna i 2 § med krav på
tillstånd för upplåtelse av bostadsrätt, får bostadsrättshavaren efter
uppsägning frånträda bostadsrätten. Uppsägning får dock inte ske sedan
länsstyrelsen lämnat tillstånd till upplåtelsen och inte heller efter
utgången av den i 2 § tredje stycket angivna tiden.

Sker uppsägning enligt första eller andra stycket, övergår bostadsrätten
genast till föreningen. Föreningen skall betala skälig ersättning för
bostadsrätten. Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för
skada. Har lägenheten tillträtts, skall hyresavtal anses ingånget för
tiden från uppsägningen, om bostadsrättshavaren i uppsägningen begärt
att få bo kvar i lägenheten.

Hyresvillkor vid ogiltiga upplåtelser och när bostadsrätten frånträds

9 § Om parterna inte kommer överens om hyresvillkoren enligt 7 § första
stycket eller 8 § sista stycket, fastställs dessa av hyresnämnden. I
väntan på att hyresvillkoren för tiden från att hyresavtal skall anses
ingånget blir slutligt bestämda skall hyra betalas enligt vad föreningen
bestämt i fråga om årsavgift.

Konkurrerande upplåtelser

10 § Om en viss lägenhet upplåtits med bostadsrätt åt flera var för sig,
gäller upplåtelserna efter den tidsföljd i vilken de ägt rum. Är
upplåtelserna samtidiga eller går det inte att fastställa i vilken
tidsföljd de skett, skall rätten på talan besluta om företrädet mellan
dem efter vad som med hänsyn till omständigheterna är skäligt.

Den som inte får behålla bostadsrätten till följd av bestämmelserna i
första stycket, har rätt att få tillbaka den insats och upplåtelseavgift
som han betalat till föreningen. Han har även rätt till ersättning av
föreningen för skada, om han vid upplåtelsen varken kände till eller
borde ha känt till den andra upplåtelsen.

Avsägelse

11 § En bostadsrättshavare får avsäga sig bostadsrätten tidigast efter
två år från upplåtelsen och därigenom bli fri från sina förpliktelser
som bostadsrättshavare. Avsägelsen skall göras skriftligen hos styrelsen.

Vid en avsägelse övergår bostadsrätten till föreningen vid det
månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från avsägelsen
eller vid det senare månadsskifte som angetts i denna.


5 kap. Förhandsavtal

Rätt att ingå förhandsavtal och att ta emot förskott

1 § En bostadsrättsförening får ingå avtal om att i framtiden upplåta
310

en lägenhet med bostadsrätt. Ett sådant avtal kallas förhandsavtal.

Ett förhandsavtal innebär att föreningen är skyldig att upplåta
lägenheten med bostadsrätt åt den som tecknat sig för lägenheten.
Förhandstecknaren är å sin sida skyldig att förvärva lägenheten med
bostadsrätt.

2 § En bostadsrättsförening får ta emot förskott för en bostadsrätt
endast av den som tecknat ett förhandsavtal och om länsstyrelsen har
lämnat föreningen tillstånd att ta emot förskott.

Ett förskott får avse ett belopp som motsvarar högst den beräknade
insatsen för bostadsrätten.

Om föreningen har tagit emot ett belopp som överstiger vad som följer
av andra stycket, har förhandstecknaren rätt att få tillbaka det
överskjutande beloppet jämte ränta enligt 2 § räntelagen (1975:635).

3 § Ett förhandsavtal skall upprättas skriftligen. I avtalet skall
följande anges: parternas namn, den lägenhet som avses bli upplåten
med bostadsrätt, beräknad tidpunkt för upplåtelsen, de beräknade
avgifterna för bostadsrätten och, i förekommande fall, belopp som
lämnas i förskott.

De beräknade avgifterna för bostadsrätten skall grundas på en kalkyl
över kostnaderna för projektet. Kalkylen skall enligt intyg av två
sådana intygsgivare som avses i 3 kap. 3 §, vila på tillförlitliga
grunder. I intyget skall de huvudsakliga omständigheter som ligger
till grund för omdömet anges. Styrelsen skall hålla kalkylen och
intyget tillgängliga för förhandstecknaren innan avtalet ingås.

4 § Ett förhandsavtal som ingås i strid med bestämmelserna i 3 § är
ogiltigt.

5 § Länsstyrelsen skall lämna tillstånd till en förening att ta emot
förskott, om

1. det finns en kalkyl över kostnaderna för projektet, granskad enligt
3 § andra stycket, och

2. föreningen ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen för
återbetalning av förskott till förhandstecknarna.

Länsstyrelsen skall på begäran av föreningen återställa säkerheten
efter det att bostadsrätterna upplåtits eller mottagna förskott har
återbetalats.

6 § Förhandstecknaren får inte sätta någon annan än sin make i sitt
ställe eller pantsätta sin rätt enligt avtalet. Vad som sägs om make
skall gälla även sådan sambo på vilken lagen (1987:232) om sambors
gemensamma hem skall tillämpas. En överlåtelse eller pantsättning i
strid med dessa bestämmelser är ogiltig.

Ett avtals upphörande

7 § Ett förhandsavtal upphör att gälla, om avtalet avser en lägenhet
i ett hus som föreningen har förvärvat eller avser att förvärva för
ombildning till bostadsrätt och förhandstecknarens hyresrätt till
lägenheten upphör innan bostadsrätten upplåtits.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om förhandstecknaren har
satt sin make eller sambo i sitt ställe och denne övertagit
hyresrätten till lägenheten. Lag (1995:1464).

8 § Förhandstecknaren får efter uppsägning genast frånträda avtalet,
om

1. lägenheten inte upplåts med bostadsrätt senast vid inflyttningen,

2. upplåtelsen genom försummelse av föreningen inte sker inom skälig
tid efter den beräknade tidpunkten för upplåtelsen, eller

3. de avgifter som skall betalas för bostadsrätten är väsentligt
högre än som angavs i förhandsavtalet och förhandstecknaren av denna
anledning säger upp avtalet inom tre månader från den dag då han fick
kännedom om den högre avgiften.

Bestämmelserna i första stycket 1 gäller inte om förhandstecknaren
innehar lägenheten med hyresrätt.

Om en förhandstecknare har biträtt ett beslut om förvärv av ett hus
för ombildning till bostadsrätt enligt 9 kap. 19 §, upphör dock
avtalet i de fall som avses i första stycket 3 att gälla endast om
det dessutom inte är oskäligt mot föreningen eller medlemmarna att
avtalet upphör. Lag (1995:1464).

Rätt till ersättning

9 § Om ett förhandsavtal upphör att gälla enligt bestämmelserna i 7
eller 8 §, har förhandstecknaren

1. rätt att få tillbaka belopp som han betalat i förskott jämte ränta
enligt 2 § räntelagen (1975:635),

2. rätt till skälig ersättning för sådana kostnader som han med
föreningens godkännande åtagit sig för lägenhetens inredning och
utformning och som blivit onyttiga för honom, och

3. rätt till ersättning för annan skada som föreningen har förorsakat
honom genom försumlighet.

Bestämmelserna i första stycket gäller också i de fall avtalet är
ogiltigt eller föreningen har tagit emot förskott i strid med
bestämmelserna i 2 § första stycket.


6 kap. Övergång av bostadsrätt

Rätt att utöva bostadsrätten efter övergång

1 § När en bostadsrätt har överlåtits från en bostadsrättshavare
till en ny innehavare, får denne utöva bostadsrätten endast om han är
eller antas till medlem i bostadsrättsföreningen.

En juridisk person får dock utöva bostadsrätten utan att vara medlem
i föreningen, om den juridiska personen har förvärvat bostadsrätten
vid exekutiv försäljning eller vid tvångsförsäljning enligt 8 kap.
och då hade panträtt i bostadsrätten. Tre år efter förvärvet får
föreningen uppmana den juridiska personen att inom sex månader från
uppmaningen visa att någon som inte får vägras inträde i föreningen
har förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Om uppmaningen inte
följs, får bostadsrätten tvångsförsäljas enligt 8 kap. för den
juridiska personens räkning. En juridisk person kan i föreningens
stadgar medges en mer vidsträckt rätt än som angetts här.
Lag (1995:1464).

1 a § Ett dödsbo efter en avliden bostadsrättshavare får utöva
bostadsrätten trots att dödsboet inte är medlem i föreningen. Tre år
efter dödsfallet får föreningen dock uppmana dödsboet att inom sex
månader från uppmaningen visa att bostadsrätten har ingått i
bodelning eller arvskifte med anledning av bostadsrättshavarens död
eller att någon som inte får vägras inträde i föreningen har
förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Om uppmaningen inte
följs, får bostadsrätten tvångsförsäljas enligt 8 kap. för dödsboets
räkning. Ett dödsbo kan i föreningens stadgar medges en mer
vidsträckt rätt än som angetts här. Lag (1995:1464).

2 § Om en bostadsrätt övergått genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller liknande förvärv och förvärvaren inte antagits
till medlem, får föreningen uppmana förvärvaren att inom sex månader
från uppmaningen eller den längre tid som kan vara bestämd i
stadgarna visa att någon som inte får vägras inträde i föreningen har
förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Om uppmaningen inte
följs, får bostadsrätten tvångsförsäljas enligt 8 kap. för
förvärvarens räkning. Lag (1995:1464).

Överlåtelse till juridisk person

3 § En juridisk person som är medlem i en bostadsrättsförening får
inte utan samtycke av föreningens styrelse genom överlåtelse förvärva
bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för
fritidsändamål.

Samtycke behövs dock inte vid

1. förvärv vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt
8 kap., om den juridiska personen hade panträtt i bostadsrätten,
eller

2. förvärv som görs av en kommun eller ett landsting.
Lag (1995:1464).

Överlåtelseavtalet

4 § Ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt genom köp skall
upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen.
Köpehandlingen skall innehålla uppgift om den lägenhet som
överlåtelsen avser samt om ett pris. Motsvarande skall gälla vid byte
eller gåva.

Om säljaren och köparen vid sidan av köpehandlingen har kommit
överens om ett annat pris än det som anges i köpehandlingen, är den
överenskommelsen ogiltig. Mellan säljaren och köparen gäller i
stället det pris som anges i köpehandlingen. Priset får dock jämkas,
om det är oskäligt att det skall vara bindande. Vid denna bedömning
skall hänsyn tas till köpehandlingens innehåll, omständigheterna vid
avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och
omständigheterna i övrigt. Lag (1995:1464).

Ogiltighet

5 § En överlåtelse är ogiltig, om den som en bostadsrätt övergått
till vägras medlemskap i bostadsrättsföreningen. Detta gäller inte
vid exekutiv försäljning eller vid tvångsförsäljning enligt 8 kap. Om
förvärvaren i ett sådant fall inte antagits till medlem, skall
föreningen lösa bostadsrätten mot skälig ersättning, utom i fall då
en juridisk person enligt 1 § andra stycket får utöva bostadsrätten
utan att vara medlem.

En överlåtelse som avses i 3 § första stycket är ogiltig om
föreskrivet samtycke inte erhålls.

En överlåtelse som inte uppfyller formföreskrifterna i 4 § är också
ogiltig. Väcks inte talan om överlåtelsens ogiltighet inom två år
från den dag då överlåtelsen skedde, är rätten till sådan talan
förlorad. Lag (1995:1464).

Ansvaret för förpliktelser

6 § För tid efter det att föreningen underrättats om att
bostadsrätten övergått till en medlem i föreningen, svarar den från
vilken rätten övergått inte för de förpliktelser som åligger en
innehavare av bostadsrätten.

Första stycket gäller också om en bostadsrätt övergått till någon
som inte är medlem i föreningen genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller liknande förvärv eller vid exekutiv försäljning
eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. Om bostadsrätten i annat fall
har övergått till någon som inte är medlem, är den från vilken rätten
övergått fri från förpliktelser enligt första stycket först efter det
att förvärvaren antagits till medlem. Lag (1995:1464).

7 § Om bostadsrätten efter uppsägning enligt 7 kap. 18 § kan
tvångsförsäljas enligt 8 kap., svarar bostadsrättshavaren inte för de
förpliktelser som åligger en innehavare av bostadsrätten för längre
tid än till det månadsskifte som inträffar närmast efter sex månader
från den dag då bostadsrättshavaren blev skild från lägenheten.
Lag (1995:1464).

8 § Den som förvärvar en bostadsrätt svarar inte för de
betalningsförpliktelser som den från vilken bostadsrätten har
övergått hade mot bostadsrättsföreningen. När en bostadsrätt har
övergått genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller
liknande förvärv, svarar dock förvärvaren tillsammans med den från
vilken bostadsrätten övergått för de förpliktelser som denne haft som
innehavare av bostadsrätten. Lag (1995:1464).

Rätt att lösa bostadsrätt till lokal

9 § En bostadsrättsförening får i sina stadgar ta in ett förbehåll om
att föreningen eller medlemmarna vid övergång av bostadsrätt till lokal
skall ha rätt att lösa bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange i
vilken ordning lösningsrätten skall tillkomma föreningen eller
medlemmarna, inom vilken tid lösningsrätten skall göras gällande hos
förvärvaren samt efter vilka grunder ersättning för bostadsrätten skall
bestämmas och inom vilken tid den skall betalas. Lag (1992:505)

Sidoavtal

10 § Finns det mellan föreningen och den från vilken bostadsrätten
till en bostadslägenhet övergått ett annat avtal som avser en nyttighet
som har ett omedelbart samband med användningen av lägenheten och som är
av mindre betydelse i jämförelse med den användningen, upphör även det
andra avtalet att gälla vid den tidpunkt som anges i 6 §. Har föreningen
sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning enligt 7 kap. 18 §, skall
dock det andra avtalet upphöra att gälla när bostadsrättshavaren enligt
7 kap. 24 § är skyldig att flytta.

Föreningens skyldighet till vidareöverlåtelse

11 § Har en bostadsrätt övergått till bostadsrättsföreningen, skall
den överlåtas så snart det kan ske utan förlust, om inte föreningen
på en föreningsstämma beslutar att bostadsrätten skall upphöra.

Om en bostadsrätt som har övergått till föreningen är pantsatt, får
beslut om bostadsrättens upphörande meddelas endast om panthavaren
har medgivit detta eller om bostadsrätten saknar värde för
panthavaren. Lag (1995:1464).


7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter

Föreningens ansvar för lägenhetens skick

1 § När lägenheten skall tillträdas första gången efter en
bostadsrättsupplåtelse, skall föreningen tillhandahålla lägenheten i
sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt
brukbar för det avsedda ändamålet. Detta gäller om inte något annat har
avtalats.

2 § Är lägenheten, när den skall tillträdas första gången efter
bostadsrättsupplåtelsen, inte i det skick som bostadsrättshavaren har
rätt att fordra enligt 1 §, får han avhjälpa bristen på föreningens
bekostnad, om inte styrelsen på tillsägelse ombesörjer åtgärden så snart
det kan ske. Kan bristen inte avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter
styrelsen att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske,
får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten.
Uppsägning får dock ske endast om bristen är av väsentlig betydelse.
Sedan bristen blivit avhjälpt får uppsägning inte ske. För den tid
lägenheten är i bristfälligt skick har bostadsrättshavaren rätt till
skälig nedsättning av årsavgiften.

Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om bristen
beror på försummelse från föreningens sida.

3 § Om bostadsrättshavaren inte får tillträda lägenheten i rätt tid när
lägenheten skall tillträdas första gången efter en bostadsrättsupplåtelse
och beror inte dröjsmålet på honom, har han rätt till skälig nedsättning
av årsavgiften för den tid han inte kan använda lägenheten eller del av
den. Är hindret av väsentlig betydelse, får bostadsrättshavaren efter
uppsägning frånträda bostadsrätten. Uppsägning får inte ske efter
tillträdet.

Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om
dröjsmålet beror på försummelse från föreningens sida.

4 § Sedan tillträde medgetts är föreningen skyldig att hålla
lägenheten, huset och marken i gott skick, i den mån ansvaret inte
enligt 12 § vilar på bostadsrättshavaren. Bestämmelserna i 2 §
tillämpas om föreningen åsidosätter sin reparationsskyldighet eller
om det på något annat sätt uppstår hinder eller men i nyttjanderätten
genom föreningens vållande. Lag (1995:1464).

5 § Finns det ohyra i lägenheten till men för bostadsrättshavaren gäller
2 § i tillämpliga delar. Har ohyran kommit efter det att lägenheten
tillträtts, gäller dock inte vad som sagts nu, om det skett genom
bostadsrättshavarens vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse
av någon som han svarar för enligt 12 § andra stycket.

I fråga om bostadslägenhet som utgör en del av ett hus är styrelsen
skyldig att vidta tjänliga åtgärder för att utrota ohyra, även om
bostadsrättshavaren är ansvarig enligt första stycket för att sådan
förekommer i lägenheten. Är bostadsrättshavaren utan ansvar för ohyran,
har han rätt till ersättning för nödvändiga kostnader som han drabbats
av genom åtgärder för att utrota ohyran.

Hur bostadsrättshavaren får använda lägenheten

6 § Bostadsrättshavaren får inte använda lägenheten för något annat
ändamål än det avsedda. Föreningen får dock endast åberopa avvikelse
som är av avsevärd betydelse för föreningen eller någon annan medlem
i föreningen.

Om en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål innehas
med bostadsrätt av en juridisk person, får lägenheten endast användas
för att i sin helhet upplåtas i andra hand som permanentbostad, om
inte något annat har avtalats.

7 § Bostadsrättshavaren får inte göra någon väsentlig förändring i
lägenheten utan tillstånd av styrelsen. Bostadsrättshavaren kan i
stadgarna dock medges en vidsträcktare rätt.

8 § Bostadsrättshavaren får inte inrymma utomstående personer i
lägenheten, om det kan medföra men för föreningen eller någon annan
medlem i föreningen.

9 § Bostadsrättshavaren är skyldig att när han använder lägenheten
iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick
inom eller utanför huset. Han skall rätta sig efter de särskilda
regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar.
Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn över att detta
också iakttas av dem som han svarar för enligt 12 § andra stycket.

Gods som enligt vad bostadsrättshavaren vet är eller med skäl
kan misstänkas vara behäftat med ohyra får inte föras in i
lägenheten. Lag (1995:1464).

10 § En bostadsrättshavare får upplåta hela sin lägenhet i andra
hand endast om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller även i de
fall som avses i 6 § andra stycket.

Samtycke behövs dock inte,

1. om en bostadsrätt har förvärvats vid exekutiv försäljning eller
tvångsförsäljning enligt 8 kap. av en juridisk person som hade
panträtt i bostadsrätten och som inte antagits till medlem i
föreningen, eller

2. om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostadsrätten
till lägenheten innehas av en kommun eller ett landsting.

Styrelsen skall genast underrättas om en upplåtelse enligt andra
stycket. Lag (1995:1464).

11 § Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse
får bostadsrättshavaren ändå upplåta hela sin lägenhet i andra hand, om
han under viss tid inte har tillfälle att använda lägenheten och
hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall
lämnas, om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen
och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke.

I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs
det för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad
anledning att vägra samtycke.

Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan begränsas till en viss tid
och förenas med villkor.

Bostadsrättshavarens ansvar för lägenhetens skick

12 § Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott
skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra
eller tredje stycket. Detta gäller även marken, om sådan ingår i
upplåtelsen.

Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av de stamledningar
för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten som föreningen försett
lägenheten med. För reparationer på grund av brand- eller vattenlednings-
skada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom eget
vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till
hans hushåll eller gästar honom eller av någon annan som han inrymt i
lägenheten eller som där utför arbete för hans räkning. I fråga om
brandskada som bostadsrättshavaren själv inte vållat gäller vad som
sagts nu endast om bostadsrättshavaren brustit i den omsorg och tillsyn
som han bort iaktta.

Andra stycket andra meningen gäller i tillämpliga delar om det finns
ohyra i lägenheten.

Tillträde till lägenheten

13 § Företrädare för bostadsrättsföreningen har rätt att få komma in
i lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete
som föreningen svarar för. När bostadsrätten skall tvångsförsäljas
enligt 8 kap., är bostadsrättshavaren skyldig att låta lägenheten
visas på lämplig tid. Föreningen skall se till att
bostadsrättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt.

Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i
nyttjanderätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota
ohyra i huset eller på marken, även om hans lägenhet inte besväras av
ohyra. I så fall tillämpas 5 §.

Om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när
föreningen har rätt till det, får kronofogdemyndigheten besluta om
särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns
bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning. Lag (1995:1464).

Avgifter till föreningen

14 § Varje medlem skall betala en avgift till bostadsrättsföreningen i
form av en insats när bostadsrätt upplåts till honom. Föreningen har
dessutom rätt att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten samt,
om det anges i stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och
pantsättningsavgift.

En beslutad insats kan ändras i den ordning som sägs i 9 kap. 13 och
16 §§. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för
åtgärder som föreningen skall vidta med anledning av denna lag eller
annan författning.

Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrätts-
föreningen inte ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den
dag då föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med
bostadsrätt. Intill dess sex månader förflutit räknat från dagen för
erbjudandet, får avgiften högst motsvara ränta på insatsen enligt 5 §
räntelagen (1975:635).

15 § Avgifter till föreningen skall betalas under föreningens adress
eller annan adress som föreningen uppger. Betalning får alltid ske
genom postanvisning, postgiro eller bankgiro.

Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på post- eller bankkontor,
anses beloppet ha kommit föreningen till handa omedelbart vid
betalningen. Lämnar bostadsrättshavaren ett betalningsuppdrag på
avgiften till bank-, post- eller girokontor, anses beloppet ha kommit
föreningen till handa när betalningsuppdraget togs emot av det
förmedlande kontoret.

16 § Om bostadsrättshavaren inte i rätt tid betalar insats eller
upplåtelseavgift som skall betalas innan lägenheten får tillträdas och
sker inte heller rättelse inom en månad från anmaning, får föreningen
häva upplåtelseavtalet. Detta gäller inte om lägenheten tillträtts med
styrelsens medgivande.

Om avtalet hävs, har föreningen rätt till ersättning för skada.

I 18–25 §§ finns bestämmelser om förverkande när avgifter betalas
för sent efter tillträdet.

16 a § Föreningen har panträtt i bostadsrätten för sin fordran på
sådana avgifter som avses i 14 § första stycket. Vid utmätning eller
konkurs jämställs sådan panträtt med handpanträtt.

Sådan panträtt som avses i första stycket har företräde framför en
panträtt som har upplåtits av en innehavare av bostadsrätten, om inte
annat följer av 31 §. Lag (1995:1464).

Rätt för bostadsrättshavaren att frånträda bostadsrätten vid
avgiftshöjning

17 § Har beslut fattats om en väsentlig avgiftshöjning för bostadsrätten,
får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten, om det
inte är oskäligt mot föreningen eller dess medlemmar att bostadsrätten
frånträds. Uppsägning skall ske inom tre månader från den dag då
bostadsrättshavaren fick kännedom om avgiftshöjningen.

Förverkande

18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt
och som tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och
20 §§, förverkad och föreningen således berättigad att säga upp
bostadsrättshavaren till avflyttning,

1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller
upplåtelseavgift utöver två veckor eller den längre tid som kan
vara bestämd i stadgarna från det att föreningen efter förfallodagen
anmanat honom att fullgöra sin betalningsskyldighet eller om
bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift utöver två
vardagar efter förfallodagen,

2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd
upplåter lägenheten i andra hand,

3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,

4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i
andra hand, genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i
lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt
dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten
bidrar till att ohyran sprids i huset,

5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om
bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra
hand åsidosätter något av

vad som skall iakttas enligt 9 § vid lägenhetens begagnande eller
brister i den tillsyn som enligt samma paragraf åligger en
bostadsrättshavare,

6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten
enligt 13 § och han inte kan visa en giltig ursäkt för detta,

7. om bostadsrättshavaren inte fullgör skyldighet som går utöver det
han skall göra enligt denna lag, och det måste anses vara av
synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, samt

8. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för
näringsverksamhet eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör
eller i vilken till en inte oväsentlig del ingår brottsligt
förfarande, eller för tillfälliga sexuella förbindelser mot
ersättning. Lag (1995:1464).

19 § Nyttjanderätten är inte förverkad, om det som ligger bostadsrätts-
havaren till last är av ringa betydelse. Inte heller är nyttjanderätten
till en bostadslägenhet förverkad på grund av att en skyldighet som
avses i 18 § 7 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kommun eller
ett landsting och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller ett
landsting.

En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst
företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för
förverkande. Lag (1992:505).

20 § Uppsägning på grund av förhållande som avses i 18 § 2, 3 eller 5-7
får ske endast om bostadsrättshavaren låter bli att efter tillsägelse
vidta rättelse utan dröjsmål. I fråga om en bostadslägenhet får
uppsägning på grund av förhållande som avses i 18 § 2 inte heller ske
om bostadsrättshavaren efter tillsägelse utan dröjsmål ansöker om
tillstånd till upplåtelsen och får ansökan beviljad.

21 § Är nyttjanderätten förverkad på grund av förhållande, som avses i
18 § 1-3 eller 5-7 men sker rättelse innan föreningen gjort bruk av
sin rätt till uppsägning, kan bostadsrättshavaren inte därefter skiljas
från lägenheten på den grunden. Detsamma gäller om föreningen inte har
sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom tre månader från den
dag då föreningen fick reda på förhållande som avses i 18 § 4 eller 7
eller inte inom två månader från den dag då föreningen fick reda på
förhållande som avses i 18 § 2 sagt till bostadsrättshavaren att vidta
rättelse.

22 § En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av
förhållande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt upp
bostadsrättshavaren till avflyttning inom två månader från det att
föreningen fick reda på förhållandet. Om den brottsliga verksamheten
har angetts till åtal eller om förundersökning har inletts inom samma
tid, har föreningen dock kvar sin rätt till uppsägning intill dess att
två månader har gått från det att domen i brottmålet har vunnit laga
kraft eller det rättsliga förfarandet har avslutats på något annat sätt.

23 § Är nyttjanderätten enligt 18 § 1 förverkad på grund av dröjsmål
med betalning av årsavgift, och har föreningen med anledning av detta
sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning, får denne på grund av
dröjsmålet inte skiljas från lägenheten om avgiften betalas senast
tolfte vardagen från uppsägningen.

I väntan på att bostadsrättshavaren visar sig ha fullgjort vad som
fordras för att få tillbaka nyttjanderätten får beslut om avhysning
inte meddelas förrän efter fjorton vardagar från den dag då
bostadsrättshavaren sades upp.

24 § Sägs bostadsrättshavaren upp till avflyttning av någon orsak
som anges i 18 § 1, 4–6 eller 8, är han skyldig att flytta genast,
om inte annat följer av 23 §. Sägs bostadsrättshavaren upp av någon
annan i 18 § angiven orsak, får han bo kvar till det månadsskifte som
inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, om inte rätten
ålägger honom att flytta tidigare.

25 § Om föreningen säger upp bostadsrättshavaren till avflyttning, har
föreningen rätt till ersättning för skada.

Förfarandet vid uppsägning

26 § En uppsägning skall vara skriftlig, om inte skriftligt erkännande
av uppsägningen lämnas. Om det är bostadsrättshavaren som gör
uppsägningen, får den ske hos den som är behörig att ta emot årsavgiften
på föreningens vägnar.

27 § Skriftlig uppsägning skall delges den som söks för uppsägning, dock
utan tillämpning av 12–15 §§ delgivningslagen (1970:428).

Träffas inte den som söks för uppsägning i sitt hemvist, får uppsägningen
sändas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av
uppsägningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till en
vuxen medlem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse
med fast kontor, på kontoret till någon som är anställd där. Påträffas
inte någon som angetts nu, skall uppsägningen i stället läggas i den
söktes postlåda, om sådan finns. Uppsägningen har skett när vad som
sagts nu blivit fullgjort.

Har den hos vilken uppsägning skall ske inte något känt hemvist i
Sverige och finns det inte heller något känt ombud som har rätt att ta
emot uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i
Post- och Inrikes Tidningar.

28 § Stämningsansökan med yrkande om rätt att frånträda bostadsrätten
eller om bostadsrättshavarens skiljande från lägenheten samt ansökan om
avhysning av bostadsrättshavaren gäller som uppsägning när delgivning
skett i behörig ordning.

29 § Om en bostadsrätt sägs upp av någon orsak som anges i 2-5 och
320

17 §§, övergår bostadsrätten genast till föreningen. Föreningen skall
betala skälig ersättning för bostadsrätten.

Har bostadsrättshavaren tillträtt lägenheten, skall hyresavtal anses
ingånget för tiden från uppsägningen, om bostadsrättshavaren i
uppsägningen begärt att få bo kvar i lägenheten. I så fall gäller
4 kap. 9 §.

30 § Har bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten till följd
av uppsägning i fall som avses i 18 §, skall bostadsrätten
tvångsförsäljas enligt 8 kap. så snart som möjligt, om inte
föreningen, bostadsrättshavaren och de kända borgenärer vars rätt
berörs av försäljningen kommer överens om något annat. Försäljningen
får dock skjutas upp till dess att brister som bostadsrättshavaren
svarar för blivit åtgärdade. Lag (1995:1464).

31 § Har föreningen underrättats om att en bostadsrätt är pantsatt,
skall föreningen utan dröjsmål underrätta panthavaren om
bostadsrättshavaren har obetalda avgifter till föreningen till ett
belopp som överstiger vad som av årsavgiften belöper på en månad och
bostadsrättshavaren dröjer med betalningen mer än två veckor från
förfallodagen.

Om föreningen försummar denna skyldighet, har föreningen vid
exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. inte
företräde till betalning framför panthavaren i fråga om

1. de avgiftsbelopp som förfallit till betalning under den tid
föreningens försummelse varat, samt

2. den del av årsavgiften som förfallit till betalning närmast efter
det att en underrättelse gjorts.

Andra stycket gäller inte i fråga om avgiftsbelopp som förfallit
till betalning under den tid panthavaren haft kännedom om
bostadsrättshavarens betalningsförsummelse.

Vissa övriga meddelanden

32 § Är ett sådant meddelande från föreningen som avses i 16 §, 18 §
1, 20 § eller 31 § första stycket eller 6 kap. 1 § andra stycket, 1 a §
eller 2 § avsänt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga
adress, skall föreningen anses ha fullgjort vad som ankommer på den.
Detsamma gäller beträffande sådant meddelande från
bostadsrättshavaren som avses i 2 § och 6 kap. 6 §. Lag (1995:1464).

Upphörande av bostadsrätten i vissa fall

33 § Överlåts det hus i vilket lägenheten finns eller säljs huset
exekutivt, upphör bostadsrätten. Föreningen är därvid skyldig att
betala skälig ersättning för bostadsrätten. Träder föreningen i
likvidation inom tre månader från det frågan om föreningens
ersättningsskyldighet blivit slutligt avgjord eller försätts
föreningen inom samma tid i konkurs, skall dock bostadsrättshavarens
rätt att få ersättning för bostadsrätten bedömas efter de regler som
gäller för skifte av föreningens tillgångar.

Upphör bostadsrätten enligt första stycket och har lägenheten
tillträtts, skall skriftligt hyresavtal anses ingånget. I så fall
gäller 4 kap. 9 §.


8 kap. Tvångsförsäljning

Inledande bestämmelser

1 § Tvångsförsäljning genomförs av kronofogdemyndigheten efter
ansökan av bostadsrättsföreningen. Lag (1995:1464).

2 § Vid tvångsförsäljning tillämpas bestämmelserna i
utsökningsbalken om exekutiv försäljning av lös egendom i allmänhet,
om inte annat följer av detta kapitel.

Försäljningen skall anses ske för uttagande av en sådan föreningens
fordran som är förenad med panträtt enligt 7 kap. 16 a §. Detta
gäller även om föreningen inte skulle ha någon sådan fordran.
Lag (1995:1464).

Ansökan och beslut

3 § Ansökan om tvångsförsäljning skall göras hos
kronofogdemyndigheten i den region där den lägenhet finns som
bostadsrätten avser. Lag (1997:370).

4 § Om kronofogdemyndigheten finner att förutsättningarna för
tvångsförsäljning är uppfyllda skall en sådan försäljning genomföras.
I annat fall skall kronofogdemyndigheten avslå ansökan.
Lag (1995:1464).

Föreningens rätt till betalning

5 § Föreningen har vid tvångsförsäljning rätt till betalning ur
försäljningssumman för fordringar som är förenade med panträtt i
bostadsrätten enligt 7 kap. 16 a §.

Föreningen har också rätt till betalning för andra fordringar mot
bostadsrättshavaren som grundas på innehavet av bostadsrätten, om de
anmäls hos kronofogdemyndigheten innan bostadsrätten säljs eller, om
försäljning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum.
Sådana fordringar tas ut efter alla andra fordringar som medför rätt
till betalning ur bostadsrätten. Lag (1995:1464).

Följden av misslyckade försäljningsförsök

6 § Om det har gjorts tre försäljningsförsök utan att bostadsrätten
har blivit såld, övergår den genast till föreningen utan lösen och
fri från panträtt. Bostadsrätten övergår dock till föreningen på
detta sätt redan efter det andra försäljningsförsöket, om det vid
detta inte har gjorts något inrop eller lämnats något anbud och det
inte kan antas att bostadsrätten blir såld vid ytterligare ett
försäljningsförsök. Lag (1995:1464).

Kostnaderna för förfarandet

7 § Vid tillämpning av 17 kap. utsökningsbalken skall mål om
tvångsförsäljning anses som mål om utmätning. Bostadsrättshavaren
skall slutligt svara för förrättningskostnaderna, i den mån de inte
kan tas ut ur försäljningssumman. Lag (1995:1464).

Sammanträffande av exekutiv försäljning och tvångsförsäljning

8 § Om tvångsförsäljning enligt detta kapitel och exekutiv
försäljning begärs beträffande samma bostadsrätt, skall den
tvångsförsäljas.

Första stycket gäller inte om ansökan om tvångsförsäljning gjorts
efter det att försäljning på exekutiv auktion kungjorts enligt 9 kap.
2 § utsökningsbalken eller det annars finns särskilda skäl för att en
försäljning bör genomföras enligt utsökningsbalken. I ett sådant fall
skall målet om tvångsförsäljning vila till dess målet om exekutiv
försäljning avgjorts.

Frågan om tvångsförsäljning faller, om en bostadsrätt har sålts vid
exekutiv försäljning efter det att nyttjanderätten till den lägenhet
som bostadsrätten avser har förverkats enligt 7 kap. 18 §.
Lag (1995:1464).


9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.

Allmänna bestämmelser om en bostadsrättsförening

1 § I 1 kap. finns vissa inledande bestämmelser om bostadsrätts-
föreningar.

2 § Bestämmelserna i 2 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar om när en ekonomisk förening skall anmälas för registrering
och om verkan av att anmälan gjorts för sent gäller i fråga om
bostadsrättsföreningar.

3 § Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och
ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra
myndigheter. Före registreringen gäller bestämmelserna i 2 kap. 4 §
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

4 § För en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens
tillgångar. I tillgångarna inräknas insatser och avgifter som har
förfallit till betalning även om de ännu inte har betalts.

Innehållet i föreningens stadgar

5 § Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange

1. föreningens firma,

2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

4. om upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift kan
tas ut,

5. de grunder enligt vilka årsavgift, överlåtelseavgift och
pantsättningsavgift skall beräknas,

6. i det fall rätten att bestämma ersättning för bostadsrätt vid
överlåtelse skall vara inskränkt, de grunder enligt vilka ersättning
skall beräknas,

7. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa
underhållet av föreningens hus,

8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och
revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt,
om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag,
hur det skall ske,

9. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur
andra meddelanden skall komma till medlemmarnas kännedom,

10. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

11. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta, samt

12. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall
förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses.

Bestämmelserna i första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter
som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för
de privatanställda.

Firma

6 § Bostadsrättsföreningens firma skall innehålla ordet "bostadsrätts-
förening".

I firman får inte ordet "bolag" eller något annat ord som betecknar ett
bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd
att ett bolag innehar firman.

Firman skall tydligt skilja sig från andra hos Patent- och registrerings-
verket förut registrerade och ännu bestående föreningsfirmor med säte i
samma län. För registrering av förenings firma gäller i övrigt
bestämmelserna i firmalagen (1974:156).

Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bostadsrätts-
föreningar får använda ordet "bostadsrätt" eller en sammansättning med
detta ord i sin firma eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.
Lag (1992:1451).

7 § Bestämmelserna om firmateckning i 14 kap. 2 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.

Medlems- och lägenhetsförteckning

8 § Styrelsen skall föra förteckning över bostadsrättsföreningens
medlemmar (medlemsförteckning) samt förteckning över de lägenheter som
är upplåtna med bostadsrätt (lägenhetsförteckning). Förteckningarna kan
bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem. De kan också föras med
automatisk databehandling eller på annat liknande sätt.

9 § Medlemsförteckningen skall för varje medlem innehålla uppgift om hans
namn och postadress samt om den bostadsrätt som han har.

Styrelsen skall hålla förteckningen tillgänglig för den som vill ta del
av den.

10 § Lägenhetsförteckningen skall för varje lägenhet ange

1. lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen,

2. dagen för Patent- och registreringsverkets registrering av den
ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen,

3. bostadsrättshavarens namn, samt

4. insatsen för bostadsrätten.

Uppgifterna skall genast föras in i förteckningen när en lägenhet
upplåts med bostadsrätt.

Underrättas föreningen om att en bostadsrätt pantsatts eller ändras
någon uppgift i förteckningen, skall detta genast antecknas. Vid
överlåtelse av bostadsrätt skall en kopia av överlåtelseavtalet fogas
till förteckningen på lämpligt sätt.

Dagen för anteckningen skall anges. Lag (1992:1451).

11 § Bostadsrättshavaren har rätt att på begäran få utdrag ur
lägenhetsförteckningen beträffande lägenhet som han innehar med
bostadsrätt. Utdraget skall avse uppgifter som enligt 10 § skall
anges i förteckningen. Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.

Bostadsrättsföreningens ledning

12 § Bestämmelserna om en förenings ledning i 6 kap. lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar med
följande undantag:

1. Av styrelsens ledamöter skall alltid minst två eller, om styrelsen
består av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma.

2. Om inte något annat har bestämts i stadgarna, kan bostadsrätts-
havarens make eller sambo vara styrelseledamot eller suppleant för
styrelseledamot, även om maken eller sambon inte är medlem i föreningen.

3. Bestämmelserna om verkställande direktör gäller inte.

13 § Det är en uppgift för styrelsen att fastställa avgifterna till
föreningen, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Ändring av
insatsen skall dock alltid beslutas av föreningsstämman.

Bestämmelser om föreningsstämma

14 § Bestämmelserna om föreningsstämman i 7 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar för bostadsrätts-
föreningar med följande undantag:

1. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de endast en
röst, om inte något annat bestämts i stadgarna.

2. Föreningsstämmans befogenheter får inte överlämnas åt särskilt valda
fullmäktige.

3. Bestämmelserna i 23–25 §§ gäller i stället för 7 kap. 14 och 15 §§
lagen om ekonomiska föreningar.

Särskilda villkor för vissa beslut

15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus
eller mark skall fattas på en föreningsstämma, om inte något annat
har bestämts i stadgarna.

I fråga om sådana åtgärder som innebär en förändring av en
bostadsrättshavares lägenhet gäller dock bestämmelserna i 7 kap. 7 §
och bestämmelserna i 16 § första stycket 2 detta kapitel.
Lag (1995:1464).

16 § För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf skall vara
giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande
bestämmelser har iakttagits.

1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av
det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall samtliga
bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet.
Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två
tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet
och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.

2. Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt
kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av
föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, skall
bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren
inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om
minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det
dessutom har godkänts av hyresnämnden.

3. Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, skall minst
två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.

4. Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i
vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt,
skall beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation
enligt 11 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Minst två
tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som skall överlåtas skall
dock alltid ha gått med på beslutet.

5. Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut
enligt 1–4 skall vara giltigt, gäller även det.

Föreningen skall genast underrätta den som har pant i bostadsrätten och
som är känd för föreningen om ett beslut enligt första stycket 2 eller 4.

17 § Ett stämmobeslut enligt 16 § första stycket 2 skall på begäran av
föreningen godkännas av hyresnämnden, om förändringen är angelägen och
syftet med åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt
samt beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Kan förändringen
anses vara av liten betydelse för bostadsrättshavaren, får hyresnämnden
dock lämna godkännande, om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något
annat sätt. Nämnden får förena ett beslut om godkännande med villkor.

Begär bostadsrättshavaren att föreningen skall lösa in bostadsrätten, får
godkännande lämnas endast med villkor om inlösen, såvida inte bostadsrätts-
havaren skäligen bör kunna godta förändringen ändå. Innebär nämndens
godkännande att lägenheten i sin helhet får tas i anspråk av föreningen,
skall godkännandet lämnas med villkor att inlösen sker.

18 § Talan om ersättning vid inlösen eller för intrång eller för annan
skada som en bostadsrättshavare orsakas med anledning av ett beslut om
godkännande enligt 16 § första stycket 2 skall väckas vid fastighets-
domstolen. I fråga om inlösen och ersättning gäller expropriations-
lagen (1972:719) i tillämpliga delar, dock med undantag för 4 kap. 3 §.

Beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt

19 § En bostadsrättsförenings beslut att förvärva ett hus för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på en
föreningsstämma. Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än
hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet har gått
med på beslutet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar i
bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av antalet lägenheter
tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur
rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för hyresgästerna och
ägaren av huset. Lag (1995:1464).

20 § Innan beslut om förvärv av ett hus fattas enligt 19 §, skall en
sådan ekonomisk plan som avses i 3 kap. 1 § upprättas och hållas
tillgänglig för hyresgästerna. Till planen skall fogas ett
besiktningsprotokoll som visar husets skick. Planen skall även vara
försedd med intyg enligt 3 kap. 2 §. Lag (1995:1464).

21 § Beslut om förvärv i strid med 19 § första stycket är ogiltiga.
Detsamma gäller beslut om förvärv som fattas utan att ekonomisk plan
varit tillgänglig enligt 20 §. Det nu sagda skall dock inte gälla om
förvärv ändå skett enligt beslutet och lagfart har meddelats.

22 § har upphävts genom lag (1992:505).

Ändring av stadgar

23 § Ett beslut om ändring av en bostadsrättsförenings stadgar är
giltigt om samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det.
Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra
följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på
den senare stämman gått med på beslutet. Om beslutet avser ändring av
de grunder enligt vilka årsavgifter skall beräknas, fordras dock att
minst tre fjärdedelar av de röstande på den senare stämman gått med på
beslutet. Om beslutet innebär att en medlems rätt till föreningens
behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks, fordras att samtliga
röstande på den senare stämman gått med på beslutet.

Ett beslut som innebär att en medlems rätt att överlåta sin bostadsrätt
inskränks eller att förbehåll enligt 6 kap. 9 § införs, är giltigt endast
om samtliga bostadsrättshavare vars rätt berörs av ändringen gått med på
beslutet. 24 § Om det i stadgarna har tagits in något villkor utöver vad
som följer av 23 § för ändring av stadgarna, gäller även det.

Om det finns en föreskrift i stadgarna om att en viss bestämmelse inte
får ändras utan regeringens tillstånd, får inte heller föreskriften
ändras utan regeringens tillstånd, om den har tagits in i stadgarna på
grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande.

25 § Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för
registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har
skett.

Revision och särskild granskning samt redovisning

26 § Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar.
Vad som sägs där om insats skall för en bostadsrättsförening också gälla
upplåtelseavgift. Bostadsrättsföreningar är inte skyldiga att upprätta
finansieringsanalys, koncernredovisning eller delårsrapport eller att,
i annat fall än som avses i 8 kap. 6 § nämnda lag, utse auktoriserad
revisor.

Vinstutdelning m.m.

27 § Utdelning får endast ske av vinst som redovisas i fastställd
balansräkning för senaste räkenskapsåret.

Vinst får inte delas ut till andra än bostadsrättshavarna. Vinsten
fördelas mellan dem efter insatserna för bostadsrätterna, om inte något
annat har bestämts i stadgarna.

28 § Har vinstutdelning beslutats och verkställts i strid med 27 §
eller någon bestämmelse i föreningens stadgar, gäller bestämmelserna
om återbetalning m.m. i 10 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar.

Bestämmelserna om vissa gåvor i 10 kap. 8 § nämnda lag gäller i fråga
om bostadsrättsföreningar.

Likvidation och upplösning samt fusion

29 § Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga
om bostadsrättsföreningar.

Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar för
det fall antalet föreningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal,
skall tillämpas i fråga om en bostadsrättsförening, om antalet
medlemmar eller antalet bostadsrättshavare går ned under tre. Om flera
medlemmar har en bostadsrätt gemensamt skall de härvid räknas endast som
en bostadsrättshavare.

Vidare skall vad som i 11 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar sägs
om insatskapital i stället gälla insats och upplåtelseavgift i
bostadsrättsföreningen. Lag (1993:314).

30 § Bestämmelserna om fusion i 12 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar även bostadsrättsföreningar.

Registreringsmyndighet m.m.

31 § Bestämmelserna om registrering m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Ett
beslut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas
från ett län till ett annat får dock inte registreras, om bostadsrätts-
föreningens firma på grund av bestämmelserna i 6 § tredje stycket detta
kapital inte får föras in i Patent- och registreringsverkets register.
Lag (1992:1451).


10 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.

1 § Bestämmelserna om skadestånd m.m. i 13 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om
bostadsrättsföreningar.

2 § Bestämmelserna om straff och vite i 16 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar utom 1 § andra stycket 1 gäller i tillämpliga delar
i fråga om bostadsrättsföreningar.

3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. upplåter andelsrätt i strid med 1 kap. 8 §,

2. upplåter bostadsrätt i strid med 3 kap. 1 § eller 4 § eller 4 kap. 2 §,

3. tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 §,

4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket,

5. underlåter att föra medlemsförteckning eller inte håller en sådan
förteckning tillgänglig enligt 9 kap. 9 §, eller

6. underlåter att föra lägenhetsförteckning eller meddelar oriktig eller
vilseledande uppgift i utdrag enligt 9 kap. 11 §.


11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m.

1 § har upphävts genom lag (1995:1464).

2 § Vite som förelagts med stöd av denna lag utdöms av hyresnämnden.
Nämnden kan självmant ta upp frågan om utdömande.

3 § Beslut av hyresnämnden i frågor angående inträde i föreningen
enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap.
6 §, fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, godkännande av
stämmobeslut enligt 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 eller
utdömande av vite enligt 11 kap. 2 § får överklagas hos Svea
hovrätt inom tre veckor från den dag beslutet meddelas.
Överklagandet skall ges in till hyresnämnden.

Beslut av hyresnämnden i frågor enligt 7 kap. 11 § får inte
överklagas. Lag (1994:842).

4 § I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap.
9 §skall vardera parten svara för sin rättegångskostnad i hovrätten,
om inte något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken. Lag
(1994:842).

5 § Beslut om behörighet som intygsgivare enligt 3 kap. 3 § om det
meddelats av myndighet som regeringen bestämt, och beslut i ärende om
tillstånd att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 2 § eller om förskott
enligt 5 kap. 5 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1995:83).

6 § Förbehåll i stadgarna enligt 7 kap. 18 § andra stycket lagen
(1987:667) mom ekonomiska föreningar som inte innehåller någon
bestämmelse om rätt för parterna att klandra skiljedomen gäller inte

1. i fråga om en bostadsrättshavares rätt eller skyldighet att
tillträda eller behålla lägenheten, eller

2. beträffande fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §.

I övrigt gäller förbehållet inte i fråga om tvist med anledning av
upplåtelse av nyttjanderätt enligt denna lag, om man genom förbehållet
utsett skiljemän eller meddelat bestämmelser om skiljemännens antal,
sättet för deras utseende eller förfarandet vid skiljenämnden. I dessa
hänseenden skall lagen (1929:145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts
nu hindrar dock inte att föreningen i stadgarna utser hyresnämnden till
skiljenämnd eller bestämmer kortare tid för skiljemannaåtgärdens
avslutande än den tid om sex månader som anges i nämnda lag.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1991:614

1. Denna lag (nya lagen) träder i kraft den 1 juli 1991, då bostads-
rättslagen (1971:479) (gamla lagen) skall upphöra att gälla.

2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrift som
har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen tillämpas i stället den
nya bestämmelsen.

3. I fråga om bostadsrättsföreningar som har registrerats före den
1 juli 1991 gäller den nya lagen med de undantag som anges i det
följande.

4. Bestämmelsen i 1 kap. 4 § första stycket den nya lagen, att sådan
nyttjanderätt som avses i paragrafen endast får upplåtas av
bostadsrättsföreningar, hindrar inte den som före ikraftträdandet av
den nya lagen haft rätt att driva verksamhet, i vilken ingår sådana
upplåtelser, att fortsätta verksamheten.

5. Har upphört att gälla genom SFS 1993:314.

6. Bestämmelsen i 1 kap. 5 § tredje stycket den nya lagen, att det för
registrering av en ekonomisk plan ställs vissa krav när det gäller
belägenheten av föreningens hus, gäller vid registrering av en ny
ekonomisk plan enligt 3 kap. 4 § den nya lagen endast i fråga om hus
som föreningen förvärvar efter ikraftträdandet av den nya lagen.

7. Bestämmelserna i 1 kap. 8 § första stycket den nya lagen hindrar inte
en juridisk person, som före ikraftträdandet av den nya lagen haft rätt
att upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid
besitta eller nyttja lägenhet i hus som tillhör den juridiska personen,
att upplåta sådan andelsrätt.

I annat fall än som avses i första stycket får förening eller aktiebolag,
som före ikraftträdandet av den nya lagen drivit verksamhet i vilken
ingår upplåtelse av andelsrätt som avses i 1 kap. 8 § första stycket den
nya lagen, efter tillstånd av länsstyrelsen fortsätta sin verksamhet.
Tillstånd som har meddelats enligt punkt 16 övergångsbestämmelserna
till den gamla lagen gäller som tillstånd enligt första meningen.

8. Har en juridisk person före ikraftträdandet av den nya lagen förvärvat
bostadsrätt till en bostadslägenhet, avsedd för annat än fritidsändamål,
gäller 11 § första stycket första meningen den gamla lagen i stället för
2 kap. 4 § första stycket den nya lagen.

9. Har en bostadsrättsförenings fastighetsförvärv skett före ikraft-
trädandet av den nya lagen, skall den tid som anges i 2 kap. 8 § andra
stycket 2 den nya lagen räknas från utgången av juni månad 1991.

10. Har en ekonomisk plan registrerats av länsstyrelsen enligt den
gamla lagen eller tagits emot av länsstyrelsen enligt lagen (1930:115)
om bostadsrättsföreningar, skall planen anses vara registrerad enligt
den nya lagen.

11. Har före ikraftträdandet av den nya lagen träffats sådant avtal
om framtida upplåtelse av bostadsrätt som avses i 9 § den gamla lagen
gäller fortfarande den gamla lagen.

12. Har en hyresgäst före ikraftträdandet av den nya lagen enligt
60 a § den gamla lagen biträtt ett beslut om förvärv av en
hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt och hade
föreningen i sina stadgar föreskrivit att en sådan hyresgäst skall
vara skyldig att teckna bostadsrätt till sin lägenhet efter förvärvet,
gäller fortfarande 9 a § den gamla lagen.

13. Bestämmelsen i 7 kap. 6 § andra stycket den nya lagen, om
begränsning av rätten för en juridisk person att använda en
bostadslägenhet, gäller inte om den juridiska personen har förvärvat
bostadsrätt till lägenheten före ikraftträdandet av den nya lagen.

14. Vid tillämpning av den nya lagen skall grundavgift enligt den
gamla lagen anses utgöra insats. En bestämmelse i en förenings stadgar,
om att årsavgift eller andel i vinst eller behållna tillgångar skall
beräknas efter en lägenhets andelsvärde, skall anses innebära att en
sådan avgift eller andel skall beräknas efter insatsen för bostadsrätten.

15. Finns det i en förenings stadgar sedan den 1 juli 1972, då den
gamla lagen trädde i kraft, en bestämmelse om beräkning av ersättning
för bostadsrätt vid överlåtelse, gäller bestämmelsen fortfarande, även
om grunderna för beräkningen inte angetts i stadgarna enligt 9 kap.
6 § första stycket 6 i den nya lagen. En sådan bestämmelse skall anses
innebära villkor för medlemskap, om inte något annat framgår av
omständigheterna.

16. Har ett beslut på en föreningsstämma fattats före ikraftträdandet
av den nya lagen, gäller den gamla lagen i fråga om beslutet.

17. Har ett beslut som avses i 4 § andra stycket den gamla lagen, om
behörighet som intygsgivare, meddelats före ikraftträdandet av den
nya lagen gäller 68 § första stycket den gamla lagen i fråga om
överklagande.

18. Tvister, som före ikraftträdandet av den nya lagen har anhängig-
gjorts vid domstol eller hyresnämnd eller hänskjutits till avgörande
av skiljemän, med stöd av den gamla lagen prövas enligt den gamla lagen.

 

1991:875

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om mål om handräckning där talan väckts före
ikraftträdandet.

 

1992:505

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.

2. Förbehåll om återköps- eller lösningsrätt enligt de äldre föreskrifterna i
6 kap. 9 § andra stycket gäller fortfarande om en förening före
ikraftträdandet
i sina stadgar har tagit in ett sådant förbehåll och registrerat en ekonomisk
plan.

 

1992:1451

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

2. En länsstyrelse kan även efter ikraftträdandet vara
registreringsmyndighet,
dock längst fram till den 1 januari 1995. Regeringen bestämmer vid vilken
tidpunkt varje länsstyrelses föreningsregister skall överföras till Patent-
och
registreringsverket. Fram till den tidpunkt då sådan överföring sker gäller
3 kap. 1 och 4 §§ samt 9 kap. 6, 10 och 31 §§ i sin äldre lydelse.

 

1993:314

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

2. För sådana bostadsrättsföreningar som registrerats före den 1 juli 1991
skall följande gälla. Bestämmelsen i 1 kap. 5 § andra stycket första
meningen,
att det för registrering av en ekonomisk plan fordras att det i föreningens
hus kommer att finnas minst tre lägenheter avsedda att upplåtas med bostads-
rätt, hindrar inte registrering av en ny ekonomisk plan enligt 3 kap. 4 §, om
föreningens hus den 1 juli 1991 hade mindre än tre sådana lägenheter och
antalet därefter inte gått ned.

 

1993:411

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om anvisning eller
upplåtelse
som har skett enligt lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt.

 

1995:83

Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats
före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

 

1995:1464

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. I fråga om förvärv av en bostadsrätt som har gjorts före
ikraftträdandet gäller inte de nya bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra
stycket, 4 § andra stycket och 5 § tredje stycket samt 7 kap. 10 §
andra stycket.

3. I fråga om förvärv av en bostadsrätt som har gjorts före
ikraftträdandet gäller 6 kap. 8 § i sin äldre lydelse.

4. I fall då föreningen före ikraftträdandet har gjort sig skyldig
till sådan försummelse som avses i 7 kap. 31 § gäller paragrafen i
sin äldre lydelse.

5. Bestämmelserna i 7 kap. 16 a § tillämpas även i fråga om
fordringar som har uppkommit före ikraftträdandet.

6. Om en god man har förordnats enligt de äldre bestämmelserna i 8
kap. 1 §, gäller äldre föreskrifter.

7. Ansökan om tvångsförsäljning enligt 8 kap. får, utom i fall som
avses i punkten 6, göras hos kronofogdemyndigheten före
ikraftträdandet. Kronofogdemyndigheten får före ikraftträdandet
genomföra sådana förberedande åtgärder som behövs för att
tvångsförsäljning skall kunna genomföras efter ikraftträdandet.

sv_SESvenska