Bostadsrättslagen


Bostads­rättslag (1991:614)
 
 

Innehåll

  1 kap. Inle­dan­de bestäm­mel­ser
  2 kap. För­e­ning­ens med­lem­mar m.m.
 
3 kap. Eko­no­misk plan
  4 kap. Upp­lå­tel­se av lägen­he­ter med bostads­rätt
  5 kap. För­hands­av­tal
  6 kap. Över­gång av bostads­rätt
  7 kap. Bostads­rätts­ha­va­rens rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter
  8 kap. Tvångs­för­sälj­ning
  9 kap. Bestäm­mel­ser om för­e­ning­en m.m.
  10 kap. Ska­de­stånd, straff och vite m.m.
  11 kap. För­fa­ran­det i bostads­rätts­tvis­ter m.m.
 
 

1 kap. Inledande bestämmelser

Grund­reg­ler om bostads­rätts­för­e­ning­ar och bostads­rätt

1 § En bostads­rätts­för­e­ning är en eko­no­misk för­e­ning som har till
ända­mål att i för­e­ning­ens hus upp­lå­ta lägen­he­ter med bostads­rätt.
En bostads­rätts­för­e­ning skall vara regi­stre­rad.

Lagen (1987:667) om eko­no­mis­ka för­e­ning­ar tilläm­pas på bostads­rätts-
för­e­ning­ar i den utsträck­ning som anges i 9–10 kap.

2 § För regi­stre­ring av en bostads­rätts­för­e­ning fordras att
för­e­ning­en har minst tre med­lem­mar. Dess­utom skall för­e­ning­en ha
anta­git stad­gar samt utsett sty­rel­se och minst en revi­sor.
Lag (1993:314).

3 § Upp­lå­tel­se av en lägen­het med bostads­rätt får endast ske till
den som är med­lem i bostads­rätts­för­e­ning­en. Bostads­rätt är den rätt
i för­e­ning­en som en med­lem har på grund av upp­lå­tel­sen.

I 6 kap. finns bestäm­mel­ser om rät­ten att utö­va bostads­rät­ten när
den har över­gått från en bostads­rätts­ha­va­re till en ny inne­ha­va­re.
Lag (1995:1464).

4 § Upp­lå­tel­se av en lägen­het med bostads­rätt skall ske till nytt­jan­de
mot ersätt­ning och utan tids­be­gräns­ning. Endast bostads­rätts­för­e­ning­ar
får upp­lå­ta sådan nytt­jan­de­rätt.

En upp­lå­tel­se med bostads­rätt får endast avse hus eller del av hus. En
upp­lå­tel­se får dock även omfat­ta mark som lig­ger i anslut­ning till
för­e­ning­ens hus, om mar­ken skall använ­das som kom­ple­ment till
nytt­jan­det av huset eller del av huset.

5 § Om upp­rät­tan­de och regi­stre­ring av eko­no­misk plan som för­ut­sätt­ning
för upp­lå­tel­se finns bestäm­mel­ser i 3 kap.

För regi­stre­ring av eko­no­misk plan fordras att det i för­e­ning­ens hus
kom­mer att fin­nas minst tre lägen­he­ter avsed­da att upp­lå­tas med
bostads­rätt. Vid beräk­ning­en av anta­let lägen­he­ter som avses bli
upp­låt­na med bostads­rätt räk­nas som lägen­het var­je avskild enhet som
är inrät­tad att var­ak­tigt och själv­stän­digt använ­das som bostad eller
lokal. Garage, lager och and­ra lägen­he­ter som i förs­ta hand används som
för­va­rings­ut­rym­men skall man dock bort­se från.

Om för­e­ning­en har fler än ett hus, fordras det för regi­stre­ring ock­så
att husen lig­ger så nära varand­ra att en ända­måls­en­lig sam­ver­kan kan
ske mel­lan bostads­rätts­ha­var­na. Lag (1993:314).

6 § Med bostads­lä­gen­het avses i den­na lag en lägen­het som är avsedd
att helt eller till en inte ovä­sent­lig del använ­das som bostad. Med
lokal avses en annan lägen­het än bostads­lä­gen­het.

7 § Bestäm­mel­ser som gäl­ler ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt
finns i den­na lag och i lagen (1982:352) om rätt till fas­tig­hets­för­värv
för ombild­ning till bostads­rätt.

För­bud mot upp­lå­tel­se av andels­rätt

8 § En juri­disk per­son får inte upp­lå­ta andels­rätt med vil­ken föl­jer
rätt att för begrän­sad tid besit­ta eller nytt­ja en bostads­lä­gen­het.

Ett för­be­håll om för­värv av andels­rätt i strid med förs­ta styc­ket
gäl­ler inte mot den till vil­ken lägen­he­ten har upp­lå­tits.

Enligt lagen (1986:1242) om för­söks­verk­sam­het med koo­pe­ra­tiv hyres­rätt
kan rege­ring­en läm­na eko­no­mis­ka för­e­ning­ar till­stånd att bedri­va
verk­sam­het trots bestäm­mel­ser­na i förs­ta styc­ket.


2 kap. Föreningens medlemmar m.m.

All­män­na bestäm­mel­ser om med­lem­skap

1 § Frå­ga om att anta en med­lem i en bostads­rätts­för­e­ning avgörs av
för­e­ning­ens sty­rel­se med iakt­ta­gan­de av de vill­kor för med­lem­skap som
anges i för­e­ning­ens stad­gar och bestäm­mel­ser­na i det­ta kapi­tel.

I stad­gar­na får före­skri­vas att ansö­kan om inträ­de i för­e­ning­en skall
göras skrift­li­gen och att ansök­nings­hand­ling­en skall vara för­sedd med
sökan­dens bevitt­na­de nam­nun­der­skrift.

2 § Såda­na stad­ge­vill­kor för med­lem­skap är utan ver­kan som inne­bär

1. att ett visst med­bor­gar­skap eller en viss inkomst eller för­mö­gen­het
skall utgö­ra för­ut­sätt­ning för inträ­de i för­e­ning­en,

2. att den till vil­ken en bostads­rätt över­går skall utses av någon
annan än bostads­rätts­ha­va­ren eller god­kän­nas enligt and­ra grun­der än
som gäl­ler enligt den­na lag för inträ­de i en bostads­rätts­för­e­ning, eller

3. att vill­ko­ret annars med hän­syn till sitt inne­håll eller på annat
sätt är oskä­ligt mot den som vill vin­na inträ­de i för­e­ning­en eller
över­lå­ta sin bostads­rätt.

Bestäm­mel­sen i förs­ta styc­ket 2 hind­rar inte att för­e­ning­en i sina
stad­gar för­be­hål­ler sig sådan lös­nings­rätt som avses i 6 kap. 9 §.
Lag (1992:505).

Rätt till med­lem­skap vid över­gång av bostads­rätt

3 § Den som en bostads­rätt har över­gått till får inte väg­ras inträ­de i
för­e­ning­en, om de vill­kor för med­lem­skap som före­skrivs i stad­gar­na är
upp­fyll­da och för­e­ning­en skä­li­gen bör god­ta honom som
bostads­rätts­ha­va­re.

För vis­sa sär­skil­da fall av över­gång gäl­ler 4–7 §§.

4 § En juri­disk per­son som har för­vär­vat bostads­rätt till en
bostads­lä­gen­het, som inte är avsedd för fri­tidsän­da­mål, får väg­ras
inträ­de i för­e­ning­en även om de i 3 § angiv­na för­ut­sätt­ning­ar­na för
med­lem­skap är upp­fyll­da.

En kom­mun eller ett lands­ting som har för­vär­vat bostads­rätt till en
bostads­lä­gen­het får inte väg­ras inträ­de i för­e­ning­en. Lag (1992:505).

5 § Om en bostads­rätt har över­gått till bostads­rätts­ha­va­rens make,
får maken väg­ras inträ­de i för­e­ning­en endast om det som vill­kor för
med­lem­skap i stad­gar­na före­skri­vits att med­lem­mar­na skall till­hö­ra en
viss sam­man­slut­ning eller upp­fyl­la lik­nan­de vill­kor och det skä­li­gen
kan fordras att maken upp­fyl­ler vill­ko­ret. Det­ta gäl­ler ock­så när en
bostads­rätt till en bostads­lä­gen­het över­gått till någon annan
när­stå­en­de per­son som var­ak­tigt sam­man­bod­de med bostads­rätts­ha­va­ren.

6 § Den som har för­vär­vat en andel i en bostads­rätt får väg­ras inträ­de
i för­e­ning­en, om annat inte bestämts i stad­gar­na. Bestäm­mel­ser­na i 3 och
5 §§ skall dock gäl­la om bostads­rät­ten efter för­vär­vet inne­has av makar
eller, om bostads­rät­ten avser bostads­lä­gen­het, av såda­na sam­bor på vil­ka
lagen (1987:232) om sam­bors gemen­sam­ma hem skall tilläm­pas.

7 § Den som för­vär­vat en bostads­rätt vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller
vid tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. får inte väg­ras inträ­de som
med­lem av den anled­ning­en att ersätt­ning för bostads­rät­ten inte
beräk­nats enligt de grun­der som anges i stad­gar­na. Lag (1995:1464).

Rätt till med­lem­skap vid upp­lå­tel­se av bostads­rätt

8 § En bostads­rätts­för­e­ning som har för­vär­vat eller avser att
för­vär­va ett hus för ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt får
inte väg­ra en hyres­gäst i huset inträ­de i för­e­ning­en. Det­ta gäl­ler
dock inte om

1. hyres­för­hål­lan­det avser en lokal och loka­len inte skall upp­lå­tas
med bostads­rätt,

2. hyres­för­hål­lan­det beror av anställ­ning och lägen­he­ten inte skall
upp

låtas med bostads­rätt, eller

3. såda­na omstän­dig­he­ter före­lig­ger att en bostads­rätts­för­e­ning
enligt 3 eller 4 § kan väg­ra den som för­vär­vat bostads­rätt inträ­de
i för­e­ning­en.

För­e­ning­en får ock­så efter det att den för­vär­vat huset väg­ra en
hyres­gäst inträ­de i för­e­ning­en, om

1. den­ne inte var hyres­gäst i huset när bostads­rätts­för­e­ning­en
för­vär­va­de det, eller

2. hyres­gäs­ten ansökt om med­lem­skap i för­e­ning­en sena­re än ett år
efter för­e­ning­ens för­värv av huset.

Med­lem­skap får inte väg­ras på grund av bestäm­mel­sen i and­ra styc­ket
1, om hyres­gäs­ten var make eller på något annat sätt när­stå­en­de till
den som inne­ha­de hyres­rät­ten när för­e­ning­en för­vär­va­de huset och
hyres­rät­ten över­gått till hyres­gäs­ten enligt 12 kap. 33 §, 34 § eller
47 § and­ra styc­ket jor­da­bal­ken. Hyres­gäs­ten mås­te dock ha ansökt om
med­lem­skap inom den tid som anges i and­ra styc­ket 2 eller, om det är
för­mån­li­ga­re för hyres­gäs­ten, senast tre måna­der efter den dag då
hyres­rät­ten över­togs. Lag (1995:1464).

9 § Skall en bostads­rätts­för­e­ning i annat fall än som avses i 8 §
upp­lå­ta bostads­rätt till en lägen­het och ansö­ker någon om med­lem­skap
i för­e­ning­en i syf­te att erhål­la lägen­he­ten är för­e­ning­en skyl­dig att
bevil­ja med­lem­skap endast om den sökan­de har teck­nat för­hands­av­tal
enligt 5 kap.

Med­lem­skap enligt förs­ta styc­ket behö­ver inte bevil­jas för­rän den
eko­no­mis­ka pla­nen har regi­stre­rats enligt 3 kap. och lägen­he­ten står
klar för inflytt­ning. Lag (1993:411).

Rätt till över­pröv­ning av frå­gan om inträ­de

10 § Den som i annat fall än som sägs i 4 § förs­ta styc­ket för­vär­vat
en bostads­rätt men väg­rats inträ­de i för­e­ning­en kan inom en månad från
den dag han fick del av beslu­tet om det­ta hän­skju­ta tvis­ten till
hyres­nämn­den. Det­sam­ma gäl­ler hyres­gäst som avses i 8 § och sådan
sökan­de som sägs i 9 §.

En bestäm­mel­se om ogil­tig­het av en över­lå­tel­se när med­lem­skap väg­ras
finns i 6 kap. 5 §.

Utträ­de ur för­e­ning­en m.m.

11 § En med­lem som inte har någon bostads­rätt i för­e­ning­en kan utträ­da
ur för­e­ning­en och får av orsak som anges i stad­gar­na ute­slu­tas ur den­na.

En med­lem som upp­hör att vara bostads­rätts­ha­va­re skall anses ha utträtt
ur för­e­ning­en, om inte sty­rel­sen med­gett att han får stå kvar som med­lem.
Det­ta gäl­ler inte om bostads­rät­ten upp­hört på grund av att det hus i
vil­ket lägen­he­ten finns har över­gått till en ny äga­re.

12 § Om för­e­ning­en väg­rar att upp­lå­ta bostads­rätt till någon som avses
i 8 eller 9 § och som anta­gits som med­lem i för­e­ning­en eller antar
inte en sådan med­lem ett erbju­dan­de från för­e­ning­en om att få
lägen­he­ten upp­lå­ten med bostads­rätt, skall han anses ha utträtt ur
för­e­ning­en. Det­ta gäl­ler dock inte om

1. han inom sex måna­der från beslu­tet eller erbju­dan­det har hän­skju­tit
frå­gan om upp­lå­tel­se till hyres­nämn­den enligt 4 kap. 6 § and­ra styc­ket,
eller

2. sty­rel­sen med­gett att han får stå kvar i för­e­ning­en.

Med­lem­men skall ock­så anses ha utträtt ur för­e­ning­en när ett beslut har
vun­nit laga kraft som inne­bär avslag på hans begä­ran om upp­lå­tel­se av
bostads­rätt.

13 § Har för­e­ning­en anta­git en hyres­gäst som avses i 8 § som med­lem i
för­e­ning­en men upp­hör den­ne att vara hyres­gäst innan någon bostads­rätt
upp­lå­tits till honom, skall med­lem­men anses ha utträtt ur för­e­ning­en den
dag hyres­för­hål­lan­det upp­hör. Des­sa bestäm­mel­ser gäl­ler dock inte, om
för­e­ning­ens sty­rel­se med­gett att med­lem­men får stå kvar i för­e­ning­en.

14 § I stad­gar­na får före­skri­vas att en anmä­lan om utträ­de ur för­e­ning­en
skall göras skrift­li­gen och att hand­ling­en skall vara för­sedd med
med­lem­mens bevitt­na­de nam­nun­der­skrift.

Frå­ga om ute­slut­ning prö­vas av för­e­nings­stäm­man, om inte något annat har
bestämts i stad­gar­na.


3 kap. Ekonomisk plan

Pla­nens inne­håll m.m.

1 § Innan en bostads­rätts­för­e­ning upp­lå­ter lägen­he­ter med bostads­rätt,
skall en eko­no­misk plan upp­rät­tas av för­e­ning­ens sty­rel­se och
regi­stre­ras av Patent- och regi­stre­rings­ver­ket. Pla­nen skall inne­hål­la
de upp­lys­ning­ar som är av bety­del­se för en bedöm­ning av för­e­ning­ens
verk­sam­het. Av pla­nen skall ock­så fram­gå om för­ut­sätt­ning­ar­na för
regi­stre­ring enligt 1 kap. 5 § är upp­fyll­da. Lag (1992:1451).

2 § En eko­no­misk plan skall vara för­sedd med intyg av två per­so­ner om
att pla­nen enligt deras omdö­me vilar på till­för­lit­li­ga grun­der. Vida­re
skall intygs­gi­var­na ange om för­ut­sätt­ning­ar­na för regi­stre­ring enligt
1 kap. 5 § kan anses upp­fyll­da. I inty­get skall intygs­gi­var­na ock­så
ange de huvud­sak­li­ga omstän­dig­he­ter som lig­ger till grund för deras
omdö­me.

3 § Intygs­gi­va­re utses bland dem som rege­ring­en eller den myn­dig­het som
rege­ring­en bestäm­mer har för­kla­rat behö­ri­ga att utfär­da sådant intyg.

Det är inte tillå­tet att utse någon till intygs­gi­va­re, om det finns
någon omstän­dig­het som kan rub­ba för­tro­en­det för den­nes opar­tisk­het.
Endast en av intygs­gi­var­na får vara anställd hos före­tag, orga­ni­sa­tion
eller någon annan som har bil­dat bostads­rätts­för­e­ning­en eller hjälpt
till med för­e­nings­bild­ning­en eller med att upp­rät­ta den eko­no­mis­ka
pla­nen.

Ny plan

4 § Om det sedan den eko­no­mis­ka pla­nen har upp­rät­tats inträf­far något
som är av väsent­lig bety­del­se för bedöm­ning­en av för­e­ning­ens verk­sam­het,
får för­e­ning­en inte upp­lå­ta lägen­he­ter med bostads­rätt för­rän en ny
eko­no­misk plan har upp­rät­tats av för­e­ning­ens sty­rel­se och regi­stre­rats
av Patent- och regi­stre­rings­ver­ket.

En för­e­ning får upp­lå­ta en lägen­het med bostads­rätt trots att den inte
finns upp­ta­gen i en regi­stre­rad eko­no­misk plan, om upp­lå­tel­sen inte har
någon sådan bety­del­se som sägs i förs­ta styc­ket. Lag (1992:1451).

Pla­nens offent­lig­het

5 § Sty­rel­sen skall hål­la en regi­stre­rad eko­no­misk plan till­gäng­lig för
var och en som vill ta del av pla­nen.


4 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt

När upp­lå­tel­se får ske

1 § Bestäm­mel­ser om med­lem­skap och eko­no­misk plan som för­ut­sätt­ning för
upp­lå­tel­se finns i 1 och 3 kap.

2 § Innan den slut­li­ga kost­na­den för för­e­ning­ens hus har redo­vi­sats i
en regi­stre­rad eko­no­misk plan eller på en för­e­nings­stäm­ma, är det inte
tillå­tet att upp­lå­ta bostads­lä­gen­he­ter med bostads­rätt utan till­stånd
av läns­sty­rel­sen.

Läns­sty­rel­sen skall läm­na till­stånd om

1. en eko­no­misk plan har regi­stre­rats och

2. för­e­ning­en ställt betryg­gan­de säker­het hos läns­sty­rel­sen för
åter­be­tal­ning av insat­sen till bostads­rätts­ha­var­na jäm­te, i
före­kom­man­de fall, upp­lå­tel­se­av­gift.

Läns­sty­rel­sen skall på begä­ran av för­e­ning­en åter­stäl­la säker­he­ten
sedan ett år för­flu­tit efter det att den slut­li­ga kost­na­den har
redo­vi­sats på en för­e­nings­stäm­ma. Har talan om ersätt­ning väckts före
utgång­en av den­na tid, får säker­he­ten dock inte åter­stäl­las för­rän
målet är slut­ligt avgjort och för­e­ning­ens betal­nings­skyl­dig­het har
full­gjorts.

3 § En lägen­het som är upp­lå­ten med hyres­rätt får inte upp­lå­tas med
bostads­rätt så länge ett hyres­för­hål­lan­de består. Lägen­he­ten får dock
upp­lå­tas med bostads­rätt, om mind­re än tre måna­der åter­står av
hyres­ti­den och hyres­vär­den och hyres­gäs­ten har kom­mit över­ens om att
hyres­för­hål­lan­det skall upp­hö­ra utan att hyres­rät­ten över­låts till någon
annan.

4 § I 5 kap. finns bestäm­mel­ser om när en bostads­rätts­för­e­ning får ingå
avtal om att i fram­ti­den upp­lå­ta lägen­he­ter med bostads­rätt.

Upp­lå­tel­se­av­ta­let

5 § Upp­lå­tel­se av en lägen­het med bostads­rätt skall ske skrift­li­gen, om
inte något annat föl­jer av lagen (1991:615) om omre­gi­stre­ring av vis­sa
bostads­för­e­ning­ar till bostads­rätts­för­e­ning­ar.

I upp­lå­tel­se­hand­ling­en skall föl­jan­de anges: par­ter­nas namn, den
lägen­het upp­lå­tel­sen avser samt de belopp som skall beta­las som insats
och års­av­gift samt i före­kom­man­de fall upp­lå­tel­se­av­gift. Lag (1993:411).

Skyl­dig­het att upp­lå­ta bostads­rätt

6 § Om någon som avses i 2 kap. 8 § eller 9 § förs­ta styc­ket har
anta­gits som med­lem i för­e­ning­en, får för­e­ning­en inte väg­ra att upp­lå­ta
den lägen­het som är avsedd för med­lem­men med bostads­rätt eller erbju­da
såda­na vill­kor för upp­lå­tel­sen som med­lem­men skä­li­gen inte bör god­ta.

Hyres­nämn­den får på ansö­kan av med­lem­men före­läg­ga för­e­ning­en att
upp­lå­ta lägen­he­ten med bostads­rätt. Före­läg­gan­det får för­e­nas med vite.
Nämn­den får ock­så fast­stäl­la vill­ko­ren för upp­lå­tel­sen.

Bestäm­mel­ser­na i förs­ta och and­ra styc­ke­na gäl­ler inte hyres­gäst som
avses i 2 kap. 8 §, om det är bestämt att hans hyres­för­hål­lan­de skall
upp­hö­ra.

Om utträ­de ur för­e­ning­en när upp­lå­tel­se enligt den­na para­graf inte
kom­mit till stånd finns bestäm­mel­ser i 2 kap. 12 §.

Ogil­ti­ga upp­lå­tel­ser m.m.

7 § En upp­lå­tel­se som skett i strid med bestäm­mel­ser­na i 3 kap. 1 §
med krav på en regi­stre­rad eko­no­misk plan eller form­kra­vet i 5 § är
ogil­tig. Den som bostads­rät­ten upp­lå­tits till har där­vid rätt till
ersätt­ning för ska­da. Har lägen­he­ten till­trätts, skall hyres­av­tal
anses ingång­et för tiden från till­trä­det. Väcks inte talan om
upp­lå­tel­sens ogil­tig­het inom två år från den dag då upp­lå­tel­sen sked­de,
är rät­ten till sådan talan för­lo­rad.

Om en lägen­het som är upp­lå­ten med hyres­rätt har upp­lå­tits med
bostads­rätt i strid med bestäm­mel­ser­na i 3 §, är upp­lå­tel­sen ogil­tig.
I ett sådant fall gäl­ler bestäm­mel­ser­na om åter­be­tal­ning och ersätt­ning
i 10 § and­ra styc­ket.

8 § Om en upp­lå­tel­se skett i strid med bestäm­mel­ser­na i 3 kap. 4 § med
krav på en regi­stre­rad ny eko­no­misk plan, får bostads­rätts­ha­va­ren efter
upp­säg­ning från­trä­da bostads­rät­ten, om han var i god tro när upp­lå­tel­sen
sked­de. Upp­säg­ning skall ske inom tre måna­der från den dag då
bostads­rätts­ha­va­ren fick kän­ne­dom om det för­hål­lan­de som bort för­an­le­da
upp­rät­tan­det av en ny eko­no­misk plan, dock inte sena­re än två år från
upp­lå­tel­sen.

Om en upp­lå­tel­se skett i strid med bestäm­mel­ser­na i 2 § med krav på
till­stånd för upp­lå­tel­se av bostads­rätt, får bostads­rätts­ha­va­ren efter
upp­säg­ning från­trä­da bostads­rät­ten. Upp­säg­ning får dock inte ske sedan
läns­sty­rel­sen läm­nat till­stånd till upp­lå­tel­sen och inte hel­ler efter
utgång­en av den i 2 § tred­je styc­ket angiv­na tiden.

Sker upp­säg­ning enligt förs­ta eller and­ra styc­ket, över­går bostads­rät­ten
genast till för­e­ning­en. För­e­ning­en skall beta­la skä­lig ersätt­ning för
bostads­rät­ten. Bostads­rätts­ha­va­ren har även rätt till ersätt­ning för
ska­da. Har lägen­he­ten till­trätts, skall hyres­av­tal anses ingång­et för
tiden från upp­säg­ning­en, om bostads­rätts­ha­va­ren i upp­säg­ning­en begärt
att få bo kvar i lägen­he­ten.

Hyres­vill­kor vid ogil­ti­ga upp­lå­tel­ser och när bostads­rät­ten från­träds

9 § Om par­ter­na inte kom­mer över­ens om hyres­vill­ko­ren enligt 7 § förs­ta
styc­ket eller 8 § sista styc­ket, fast­ställs des­sa av hyres­nämn­den. I
vän­tan på att hyres­vill­ko­ren för tiden från att hyres­av­tal skall anses
ingång­et blir slut­ligt bestäm­da skall hyra beta­las enligt vad för­e­ning­en
bestämt i frå­ga om års­av­gift.

Kon­kur­re­ran­de upp­lå­tel­ser

10 § Om en viss lägen­het upp­lå­tits med bostads­rätt åt fle­ra var för sig,
gäl­ler upp­lå­tel­ser­na efter den tids­följd i vil­ken de ägt rum. Är
upp­lå­tel­ser­na sam­ti­di­ga eller går det inte att fast­stäl­la i vil­ken
tids­följd de skett, skall rät­ten på talan beslu­ta om före­trä­det mel­lan
dem efter vad som med hän­syn till omstän­dig­he­ter­na är skä­ligt.

Den som inte får behål­la bostads­rät­ten till följd av bestäm­mel­ser­na i
förs­ta styc­ket, har rätt att få till­ba­ka den insats och upp­lå­tel­se­av­gift
som han beta­lat till för­e­ning­en. Han har även rätt till ersätt­ning av
för­e­ning­en för ska­da, om han vid upp­lå­tel­sen var­ken kän­de till eller
bor­de ha känt till den and­ra upp­lå­tel­sen.

Avsä­gel­se

11 § En bostads­rätts­ha­va­re får avsä­ga sig bostads­rät­ten tidi­gast efter
två år från upp­lå­tel­sen och där­i­ge­nom bli fri från sina för­plik­tel­ser
som bostads­rätts­ha­va­re. Avsä­gel­sen skall göras skrift­li­gen hos sty­rel­sen.

Vid en avsä­gel­se över­går bostads­rät­ten till för­e­ning­en vid det
månads­skif­te som inträf­far när­mast efter tre måna­der från avsä­gel­sen
eller vid det sena­re månads­skif­te som angetts i den­na.


5 kap. Förhandsavtal

Rätt att ingå för­hands­av­tal och att ta emot för­skott

1 § En bostads­rätts­för­e­ning får ingå avtal om att i fram­ti­den upp­lå­ta
310

en lägen­het med bostads­rätt. Ett sådant avtal kal­las för­hands­av­tal.

Ett för­hands­av­tal inne­bär att för­e­ning­en är skyl­dig att upp­lå­ta
lägen­he­ten med bostads­rätt åt den som teck­nat sig för lägen­he­ten.
För­hands­teck­na­ren är å sin sida skyl­dig att för­vär­va lägen­he­ten med
bostads­rätt.

2 § En bostads­rätts­för­e­ning får ta emot för­skott för en bostads­rätt
endast av den som teck­nat ett för­hands­av­tal och om läns­sty­rel­sen har
läm­nat för­e­ning­en till­stånd att ta emot för­skott.

Ett för­skott får avse ett belopp som mot­sva­rar högst den beräk­na­de
insat­sen för bostads­rät­ten.

Om för­e­ning­en har tagit emot ett belopp som över­sti­ger vad som föl­jer
av and­ra styc­ket, har för­hands­teck­na­ren rätt att få till­ba­ka det
över­skju­tan­de belop­pet jäm­te rän­ta enligt 2 § rän­te­la­gen (1975:635).

3 § Ett för­hands­av­tal skall upp­rät­tas skrift­li­gen. I avta­let skall
föl­jan­de anges: par­ter­nas namn, den lägen­het som avses bli upp­lå­ten
med bostads­rätt, beräk­nad tid­punkt för upp­lå­tel­sen, de beräk­na­de
avgif­ter­na för bostads­rät­ten och, i före­kom­man­de fall, belopp som
läm­nas i för­skott.

De beräk­na­de avgif­ter­na för bostads­rät­ten skall grun­das på en kal­kyl
över kost­na­der­na för pro­jek­tet. Kal­ky­len skall enligt intyg av två
såda­na intygs­gi­va­re som avses i 3 kap. 3 §, vila på till­för­lit­li­ga
grun­der. I inty­get skall de huvud­sak­li­ga omstän­dig­he­ter som lig­ger
till grund för omdö­met anges. Sty­rel­sen skall hål­la kal­ky­len och
inty­get till­gäng­li­ga för för­hands­teck­na­ren innan avta­let ingås.

4 § Ett för­hands­av­tal som ingås i strid med bestäm­mel­ser­na i 3 § är
ogil­tigt.

5 § Läns­sty­rel­sen skall läm­na till­stånd till en för­e­ning att ta emot
för­skott, om

1. det finns en kal­kyl över kost­na­der­na för pro­jek­tet, grans­kad enligt
3 § and­ra styc­ket, och

2. för­e­ning­en ställt betryg­gan­de säker­het hos läns­sty­rel­sen för
åter­be­tal­ning av för­skott till för­hands­teck­nar­na.

Läns­sty­rel­sen skall på begä­ran av för­e­ning­en åter­stäl­la säker­he­ten
efter det att bostads­rät­ter­na upp­lå­tits eller mot­tag­na för­skott har
åter­be­ta­lats.

6 § För­hands­teck­na­ren får inte sät­ta någon annan än sin make i sitt
stäl­le eller pant­sät­ta sin rätt enligt avta­let. Vad som sägs om make
skall gäl­la även sådan sam­bo på vil­ken lagen (1987:232) om sam­bors
gemen­sam­ma hem skall tilläm­pas. En över­lå­tel­se eller pant­sätt­ning i
strid med des­sa bestäm­mel­ser är ogil­tig.

Ett avtals upp­hö­ran­de

7 § Ett för­hands­av­tal upp­hör att gäl­la, om avta­let avser en lägen­het
i ett hus som för­e­ning­en har för­vär­vat eller avser att för­vär­va för
ombild­ning till bostads­rätt och för­hands­teck­na­rens hyres­rätt till
lägen­he­ten upp­hör innan bostads­rät­ten upp­lå­tits.

Bestäm­mel­ser­na i förs­ta styc­ket gäl­ler inte om för­hands­teck­na­ren har
satt sin make eller sam­bo i sitt stäl­le och den­ne över­ta­git
hyres­rät­ten till lägen­he­ten. Lag (1995:1464).

8 § För­hands­teck­na­ren får efter upp­säg­ning genast från­trä­da avta­let,
om

1. lägen­he­ten inte upp­låts med bostads­rätt senast vid inflytt­ning­en,

2. upp­lå­tel­sen genom för­sum­mel­se av för­e­ning­en inte sker inom skä­lig
tid efter den beräk­na­de tid­punk­ten för upp­lå­tel­sen, eller

3. de avgif­ter som skall beta­las för bostads­rät­ten är väsent­ligt
hög­re än som angavs i för­hands­av­ta­let och för­hands­teck­na­ren av den­na
anled­ning säger upp avta­let inom tre måna­der från den dag då han fick
kän­ne­dom om den hög­re avgif­ten.

Bestäm­mel­ser­na i förs­ta styc­ket 1 gäl­ler inte om för­hands­teck­na­ren
inne­har lägen­he­ten med hyres­rätt.

Om en för­hands­teck­na­re har biträtt ett beslut om för­värv av ett hus
för ombild­ning till bostads­rätt enligt 9 kap. 19 §, upp­hör dock
avta­let i de fall som avses i förs­ta styc­ket 3 att gäl­la endast om
det dess­utom inte är oskä­ligt mot för­e­ning­en eller med­lem­mar­na att
avta­let upp­hör. Lag (1995:1464).

Rätt till ersätt­ning

9 § Om ett för­hands­av­tal upp­hör att gäl­la enligt bestäm­mel­ser­na i 7
eller 8 §, har för­hands­teck­na­ren

1. rätt att få till­ba­ka belopp som han beta­lat i för­skott jäm­te rän­ta
enligt 2 § rän­te­la­gen (1975:635),

2. rätt till skä­lig ersätt­ning för såda­na kost­na­der som han med
för­e­ning­ens god­kän­nan­de åta­git sig för lägen­he­tens inred­ning och
utform­ning och som bli­vit onyt­ti­ga för honom, och

3. rätt till ersätt­ning för annan ska­da som för­e­ning­en har för­or­sa­kat
honom genom för­sum­lig­het.

Bestäm­mel­ser­na i förs­ta styc­ket gäl­ler ock­så i de fall avta­let är
ogil­tigt eller för­e­ning­en har tagit emot för­skott i strid med
bestäm­mel­ser­na i 2 § förs­ta styc­ket.


6 kap. Övergång av bostadsrätt

Rätt att utö­va bostads­rät­ten efter över­gång

1 § När en bostads­rätt har över­lå­tits från en bostads­rätts­ha­va­re
till en ny inne­ha­va­re, får den­ne utö­va bostads­rät­ten endast om han är
eller antas till med­lem i bostads­rätts­för­e­ning­en.

En juri­disk per­son får dock utö­va bostads­rät­ten utan att vara med­lem
i för­e­ning­en, om den juri­dis­ka per­so­nen har för­vär­vat bostads­rät­ten
vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller vid tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap.
och då hade panträtt i bostads­rät­ten. Tre år efter för­vär­vet får
för­e­ning­en upp­ma­na den juri­dis­ka per­so­nen att inom sex måna­der från
upp­ma­ning­en visa att någon som inte får väg­ras inträ­de i för­e­ning­en
har för­vär­vat bostads­rät­ten och sökt med­lem­skap. Om upp­ma­ning­en inte
följs, får bostads­rät­ten tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap. för den
juri­dis­ka per­so­nens räk­ning. En juri­disk per­son kan i för­e­ning­ens
stad­gar med­ges en mer vid­sträckt rätt än som angetts här.
Lag (1995:1464).

1 a § Ett döds­bo efter en avli­den bostads­rätts­ha­va­re får utö­va
bostads­rät­ten trots att döds­bo­et inte är med­lem i för­e­ning­en. Tre år
efter döds­fal­let får för­e­ning­en dock upp­ma­na döds­bo­et att inom sex
måna­der från upp­ma­ning­en visa att bostads­rät­ten har ingått i
bodel­ning eller arv­skif­te med anled­ning av bostads­rätts­ha­va­rens död
eller att någon som inte får väg­ras inträ­de i för­e­ning­en har
för­vär­vat bostads­rät­ten och sökt med­lem­skap. Om upp­ma­ning­en inte
följs, får bostads­rät­ten tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap. för döds­bo­ets
räk­ning. Ett döds­bo kan i för­e­ning­ens stad­gar med­ges en mer
vid­sträckt rätt än som angetts här. Lag (1995:1464).

2 § Om en bostads­rätt över­gått genom bodel­ning, arv, tes­ta­men­te,
bolags­skif­te eller lik­nan­de för­värv och för­vär­va­ren inte anta­gits
till med­lem, får för­e­ning­en upp­ma­na för­vär­va­ren att inom sex måna­der
från upp­ma­ning­en eller den läng­re tid som kan vara bestämd i
stad­gar­na visa att någon som inte får väg­ras inträ­de i för­e­ning­en har
för­vär­vat bostads­rät­ten och sökt med­lem­skap. Om upp­ma­ning­en inte
följs, får bostads­rät­ten tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap. för
för­vär­va­rens räk­ning. Lag (1995:1464).

Över­lå­tel­se till juri­disk per­son

3 § En juri­disk per­son som är med­lem i en bostads­rätts­för­e­ning får
inte utan sam­tyc­ke av för­e­ning­ens sty­rel­se genom över­lå­tel­se för­vär­va
bostads­rätt till en bostads­lä­gen­het som inte är avsedd för
fri­tidsän­da­mål.

Sam­tyc­ke behövs dock inte vid

1. för­värv vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller tvångs­för­sälj­ning enligt
8 kap., om den juri­dis­ka per­so­nen hade panträtt i bostads­rät­ten,
eller

2. för­värv som görs av en kom­mun eller ett lands­ting.
Lag (1995:1464).

Över­lå­tel­se­av­ta­let

4 § Ett avtal om över­lå­tel­se av en bostads­rätt genom köp skall
upp­rät­tas skrift­li­gen och skri­vas under av säl­ja­ren och köpa­ren.
Köpe­hand­ling­en skall inne­hål­la upp­gift om den lägen­het som
över­lå­tel­sen avser samt om ett pris. Mot­sva­ran­de skall gäl­la vid byte
eller gåva.

Om säl­ja­ren och köpa­ren vid sidan av köpe­hand­ling­en har kom­mit
över­ens om ett annat pris än det som anges i köpe­hand­ling­en, är den
över­ens­kom­mel­sen ogil­tig. Mel­lan säl­ja­ren och köpa­ren gäl­ler i
stäl­let det pris som anges i köpe­hand­ling­en. Pri­set får dock jäm­kas,
om det är oskä­ligt att det skall vara bin­dan­de. Vid den­na bedöm­ning
skall hän­syn tas till köpe­hand­ling­ens inne­håll, omstän­dig­he­ter­na vid
avta­lets till­komst, sena­re inträf­fa­de för­hål­lan­den och
omstän­dig­he­ter­na i övrigt. Lag (1995:1464).

Ogil­tig­het

5 § En över­lå­tel­se är ogil­tig, om den som en bostads­rätt över­gått
till väg­ras med­lem­skap i bostads­rätts­för­e­ning­en. Det­ta gäl­ler inte
vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller vid tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. Om
för­vär­va­ren i ett sådant fall inte anta­gits till med­lem, skall
för­e­ning­en lösa bostads­rät­ten mot skä­lig ersätt­ning, utom i fall då
en juri­disk per­son enligt 1 § and­ra styc­ket får utö­va bostads­rät­ten
utan att vara med­lem.

En över­lå­tel­se som avses i 3 § förs­ta styc­ket är ogil­tig om
före­skri­vet sam­tyc­ke inte erhålls.

En över­lå­tel­se som inte upp­fyl­ler form­fö­re­skrif­ter­na i 4 § är ock­så
ogil­tig. Väcks inte talan om över­lå­tel­sens ogil­tig­het inom två år
från den dag då över­lå­tel­sen sked­de, är rät­ten till sådan talan
för­lo­rad. Lag (1995:1464).

Ansva­ret för för­plik­tel­ser

6 § För tid efter det att för­e­ning­en under­rät­tats om att
bostads­rät­ten över­gått till en med­lem i för­e­ning­en, sva­rar den från
vil­ken rät­ten över­gått inte för de för­plik­tel­ser som ålig­ger en
inne­ha­va­re av bostads­rät­ten.

Förs­ta styc­ket gäl­ler ock­så om en bostads­rätt över­gått till någon
som inte är med­lem i för­e­ning­en genom bodel­ning, arv, tes­ta­men­te,
bolags­skif­te eller lik­nan­de för­värv eller vid exe­ku­tiv för­sälj­ning
eller tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. Om bostads­rät­ten i annat fall
har över­gått till någon som inte är med­lem, är den från vil­ken rät­ten
över­gått fri från för­plik­tel­ser enligt förs­ta styc­ket först efter det
att för­vär­va­ren anta­gits till med­lem. Lag (1995:1464).

7 § Om bostads­rät­ten efter upp­säg­ning enligt 7 kap. 18 § kan
tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap., sva­rar bostads­rätts­ha­va­ren inte för de
för­plik­tel­ser som ålig­ger en inne­ha­va­re av bostads­rät­ten för läng­re
tid än till det månads­skif­te som inträf­far när­mast efter sex måna­der
från den dag då bostads­rätts­ha­va­ren blev skild från lägen­he­ten.
Lag (1995:1464).

8 § Den som för­vär­var en bostads­rätt sva­rar inte för de
betal­nings­för­plik­tel­ser som den från vil­ken bostads­rät­ten har
över­gått hade mot bostads­rätts­för­e­ning­en. När en bostads­rätt har
över­gått genom bodel­ning, arv, tes­ta­men­te, bolags­skif­te eller
lik­nan­de för­värv, sva­rar dock för­vär­va­ren till­sam­mans med den från
vil­ken bostads­rät­ten över­gått för de för­plik­tel­ser som den­ne haft som
inne­ha­va­re av bostads­rät­ten. Lag (1995:1464).

Rätt att lösa bostads­rätt till lokal

9 § En bostads­rätts­för­e­ning får i sina stad­gar ta in ett för­be­håll om
att för­e­ning­en eller med­lem­mar­na vid över­gång av bostads­rätt till lokal
skall ha rätt att lösa bostads­rät­ten. Stad­gar­na skall i så fall ange i
vil­ken ord­ning lös­nings­rät­ten skall till­kom­ma för­e­ning­en eller
med­lem­mar­na, inom vil­ken tid lös­nings­rät­ten skall göras gäl­lan­de hos
för­vär­va­ren samt efter vil­ka grun­der ersätt­ning för bostads­rät­ten skall
bestäm­mas och inom vil­ken tid den skall beta­las. Lag (1992:505)

Sido­av­tal

10 § Finns det mel­lan för­e­ning­en och den från vil­ken bostads­rät­ten
till en bostads­lä­gen­het över­gått ett annat avtal som avser en nyt­tig­het
som har ett ome­del­bart sam­band med använd­ning­en av lägen­he­ten och som är
av mind­re bety­del­se i jäm­fö­rel­se med den använd­ning­en, upp­hör även det
and­ra avta­let att gäl­la vid den tid­punkt som anges i 6 §. Har för­e­ning­en
sagt upp bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning enligt 7 kap. 18 §, skall
dock det and­ra avta­let upp­hö­ra att gäl­la när bostads­rätts­ha­va­ren enligt
7 kap. 24 § är skyl­dig att flyt­ta.

För­e­ning­ens skyl­dig­het till vida­reö­ver­lå­tel­se

11 § Har en bostads­rätt över­gått till bostads­rätts­för­e­ning­en, skall
den över­lå­tas så snart det kan ske utan för­lust, om inte för­e­ning­en
på en för­e­nings­stäm­ma beslu­tar att bostads­rät­ten skall upp­hö­ra.

Om en bostads­rätt som har över­gått till för­e­ning­en är pant­satt, får
beslut om bostads­rät­tens upp­hö­ran­de med­de­las endast om pant­ha­va­ren
har med­gi­vit det­ta eller om bostads­rät­ten sak­nar vär­de för
pant­ha­va­ren. Lag (1995:1464).


7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter

För­e­ning­ens ansvar för lägen­he­tens skick

1 § När lägen­he­ten skall till­trä­das förs­ta gång­en efter en
bostads­rättsupp­lå­tel­se, skall för­e­ning­en till­han­da­hål­la lägen­he­ten i
sådant skick att den enligt den all­män­na upp­fatt­ning­en i orten är fullt
bruk­bar för det avsed­da ända­må­let. Det­ta gäl­ler om inte något annat har
avta­lats.

2 § Är lägen­he­ten, när den skall till­trä­das förs­ta gång­en efter
bostads­rättsupp­lå­tel­sen, inte i det skick som bostads­rätts­ha­va­ren har
rätt att ford­ra enligt 1 §, får han avhjäl­pa bris­ten på för­e­ning­ens
bekost­nad, om inte sty­rel­sen på till­sä­gel­se ombe­sör­jer åtgär­den så snart
det kan ske. Kan bris­ten inte avhjäl­pas utan dröjs­mål eller under­lå­ter
sty­rel­sen att efter till­sä­gel­se ombe­sör­ja åtgär­den så snart det kan ske,
får bostads­rätts­ha­va­ren efter upp­säg­ning från­trä­da bostads­rät­ten.
Upp­säg­ning får dock ske endast om bris­ten är av väsent­lig bety­del­se.
Sedan bris­ten bli­vit avhjälpt får upp­säg­ning inte ske. För den tid
lägen­he­ten är i brist­fäl­ligt skick har bostads­rätts­ha­va­ren rätt till
skä­lig ned­sätt­ning av års­av­gif­ten.

Bostads­rätts­ha­va­ren har även rätt till ersätt­ning för ska­da, om bris­ten
beror på för­sum­mel­se från för­e­ning­ens sida.

3 § Om bostads­rätts­ha­va­ren inte får till­trä­da lägen­he­ten i rätt tid när
lägen­he­ten skall till­trä­das förs­ta gång­en efter en bostads­rättsupp­lå­tel­se
och beror inte dröjs­må­let på honom, har han rätt till skä­lig ned­sätt­ning
av års­av­gif­ten för den tid han inte kan använ­da lägen­he­ten eller del av
den. Är hind­ret av väsent­lig bety­del­se, får bostads­rätts­ha­va­ren efter
upp­säg­ning från­trä­da bostads­rät­ten. Upp­säg­ning får inte ske efter
till­trä­det.

Bostads­rätts­ha­va­ren har även rätt till ersätt­ning för ska­da, om
dröjs­må­let beror på för­sum­mel­se från för­e­ning­ens sida.

4 § Sedan till­trä­de med­getts är för­e­ning­en skyl­dig att hål­la
lägen­he­ten, huset och mar­ken i gott skick, i den mån ansva­ret inte
enligt 12 § vilar på bostads­rätts­ha­va­ren. Bestäm­mel­ser­na i 2 §
tilläm­pas om för­e­ning­en åsi­do­sät­ter sin repa­ra­tions­skyl­dig­het eller
om det på något annat sätt upp­står hin­der eller men i nytt­jan­de­rät­ten
genom för­e­ning­ens vål­lan­de. Lag (1995:1464).

5 § Finns det ohy­ra i lägen­he­ten till men för bostads­rätts­ha­va­ren gäl­ler
2 § i tillämp­li­ga delar. Har ohy­ran kom­mit efter det att lägen­he­ten
till­trätts, gäl­ler dock inte vad som sagts nu, om det skett genom
bostads­rätts­ha­va­rens vål­lan­de eller genom vårds­lös­het eller för­sum­mel­se
av någon som han sva­rar för enligt 12 § and­ra styc­ket.

I frå­ga om bostads­lä­gen­het som utgör en del av ett hus är sty­rel­sen
skyl­dig att vid­ta tjän­li­ga åtgär­der för att utro­ta ohy­ra, även om
bostads­rätts­ha­va­ren är ansva­rig enligt förs­ta styc­ket för att sådan
före­kom­mer i lägen­he­ten. Är bostads­rätts­ha­va­ren utan ansvar för ohy­ran,
har han rätt till ersätt­ning för nöd­vän­di­ga kost­na­der som han drab­bats
av genom åtgär­der för att utro­ta ohy­ran.

Hur bostads­rätts­ha­va­ren får använ­da lägen­he­ten

6 § Bostads­rätts­ha­va­ren får inte använ­da lägen­he­ten för något annat
ända­mål än det avsed­da. För­e­ning­en får dock endast åbe­ro­pa avvi­kel­se
som är av avse­värd bety­del­se för för­e­ning­en eller någon annan med­lem
i för­e­ning­en.

Om en bostads­lä­gen­het som inte är avsedd för fri­tidsän­da­mål inne­has
med bostads­rätt av en juri­disk per­son, får lägen­he­ten endast använ­das
för att i sin hel­het upp­lå­tas i and­ra hand som per­ma­nent­bo­stad, om
inte något annat har avta­lats.

7 § Bostads­rätts­ha­va­ren får inte göra någon väsent­lig för­änd­ring i
lägen­he­ten utan till­stånd av sty­rel­sen. Bostads­rätts­ha­va­ren kan i
stad­gar­na dock med­ges en vid­sträck­ta­re rätt.

8 § Bostads­rätts­ha­va­ren får inte inrym­ma utom­stå­en­de per­so­ner i
lägen­he­ten, om det kan med­fö­ra men för för­e­ning­en eller någon annan
med­lem i för­e­ning­en.

9 § Bostads­rätts­ha­va­ren är skyl­dig att när han använ­der lägen­he­ten
iakt­ta allt som fordras för att beva­ra sund­het, ord­ning och skick
inom eller utan­för huset. Han skall rät­ta sig efter de sär­skil­da
reg­ler som för­e­ning­en i över­ens­stäm­mel­se med ortens sed med­de­lar.
Bostads­rätts­ha­va­ren skall hål­la nog­grann till­syn över att det­ta
ock­så iakt­tas av dem som han sva­rar för enligt 12 § and­ra styc­ket.

Gods som enligt vad bostads­rätts­ha­va­ren vet är eller med skäl
kan miss­tän­kas vara behäf­tat med ohy­ra får inte föras in i
lägen­he­ten. Lag (1995:1464).

10 § En bostads­rätts­ha­va­re får upp­lå­ta hela sin lägen­het i and­ra
hand endast om sty­rel­sen ger sitt sam­tyc­ke. Det­ta gäl­ler även i de
fall som avses i 6 § and­ra styc­ket.

Sam­tyc­ke behövs dock inte,

1. om en bostads­rätt har för­vär­vats vid exe­ku­tiv för­sälj­ning eller
tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. av en juri­disk per­son som hade
panträtt i bostads­rät­ten och som inte anta­gits till med­lem i
för­e­ning­en, eller

2. om lägen­he­ten är avsedd för per­ma­nent­bo­en­de och bostads­rät­ten
till lägen­he­ten inne­has av en kom­mun eller ett lands­ting.

Sty­rel­sen skall genast under­rät­tas om en upp­lå­tel­se enligt and­ra
styc­ket. Lag (1995:1464).

11 § Väg­rar sty­rel­sen att ge sitt sam­tyc­ke till en andra­handsupp­lå­tel­se
får bostads­rätts­ha­va­ren ändå upp­lå­ta hela sin lägen­het i and­ra hand, om
han under viss tid inte har till­fäl­le att använ­da lägen­he­ten och
hyres­nämn­den läm­nar till­stånd till upp­lå­tel­sen. Sådant till­stånd skall
läm­nas, om bostads­rätts­ha­va­ren har beak­tans­vär­da skäl för upp­lå­tel­sen
och för­e­ning­en inte har någon befo­gad anled­ning att väg­ra sam­tyc­ke.

I frå­ga om en bostads­lä­gen­het som inne­has av en juri­disk per­son krävs
det för till­stånd endast att för­e­ning­en inte har någon befo­gad
anled­ning att väg­ra sam­tyc­ke.

Ett till­stånd till andra­handsupp­lå­tel­se kan begrän­sas till en viss tid
och för­e­nas med vill­kor.

Bostads­rätts­ha­va­rens ansvar för lägen­he­tens skick

12 § Bostads­rätts­ha­va­ren skall på egen bekost­nad hål­la lägen­he­ten i gott
skick, om inte något annat bestämts i stad­gar­na eller föl­jer av and­ra
eller tred­je styc­ket. Det­ta gäl­ler även mar­ken, om sådan ingår i
upp­lå­tel­sen.

Bostads­rätts­ha­va­ren sva­rar inte för repa­ra­tio­ner av de stam­led­ning­ar
för avlopp, vär­me, gas, elekt­ri­ci­tet och vat­ten som för­e­ning­en för­sett
lägen­he­ten med. För repa­ra­tio­ner på grund av brand- eller vat­ten­led­nings-
ska­da sva­rar bostads­rätts­ha­va­ren endast om ska­dan upp­kom­mit genom eget
vål­lan­de eller genom vårds­lös­het eller för­sum­mel­se av någon som hör till
hans hus­håll eller gäs­tar honom eller av någon annan som han inrymt i
lägen­he­ten eller som där utför arbe­te för hans räk­ning. I frå­ga om
brand­ska­da som bostads­rätts­ha­va­ren själv inte vål­lat gäl­ler vad som
sagts nu endast om bostads­rätts­ha­va­ren brustit i den omsorg och till­syn
som han bort iakt­ta.

And­ra styc­ket and­ra mening­en gäl­ler i tillämp­li­ga delar om det finns
ohy­ra i lägen­he­ten.

Till­trä­de till lägen­he­ten

13 § Före­trä­da­re för bostads­rätts­för­e­ning­en har rätt att få kom­ma in
i lägen­he­ten när det behövs för till­syn eller för att utfö­ra arbe­te
som för­e­ning­en sva­rar för. När bostads­rät­ten skall tvångs­för­säl­jas
enligt 8 kap., är bostads­rätts­ha­va­ren skyl­dig att låta lägen­he­ten
visas på lämp­lig tid. För­e­ning­en skall se till att
bostads­rätts­ha­va­ren inte drab­bas av stör­re olä­gen­het än nöd­vän­digt.

Bostads­rätts­ha­va­ren är skyl­dig att tåla såda­na inskränk­ning­ar i
nytt­jan­de­rät­ten som för­an­leds av nöd­vän­di­ga åtgär­der för att utro­ta
ohy­ra i huset eller på mar­ken, även om hans lägen­het inte besvä­ras av
ohy­ra. I så fall tilläm­pas 5 §.

Om bostads­rätts­ha­va­ren inte läm­nar till­trä­de till lägen­he­ten när
för­e­ning­en har rätt till det, får kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten beslu­ta om
sär­skild handräck­ning. I frå­ga om sådan handräck­ning finns
bestäm­mel­ser i lagen (1990:746) om betal­nings­före­läg­gan­de och
handräck­ning. Lag (1995:1464).

Avgif­ter till för­e­ning­en

14 § Var­je med­lem skall beta­la en avgift till bostads­rätts­för­e­ning­en i
form av en insats när bostads­rätt upp­låts till honom. För­e­ning­en har
dess­utom rätt att ta ut en års­av­gift för den löpan­de verk­sam­he­ten samt,
om det anges i stad­gar­na, upp­lå­tel­se­av­gift, över­lå­tel­se­av­gift och
pant­sätt­nings­av­gift.

En beslu­tad insats kan änd­ras i den ord­ning som sägs i 9 kap. 13 och
16 §§. För­e­ning­en får i övrigt inte ta ut sär­skil­da avgif­ter för
åtgär­der som för­e­ning­en skall vid­ta med anled­ning av den­na lag eller
annan för­fatt­ning.

Vid ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt får bostads­rätts-
för­e­ning­en inte ta ut upp­lå­tel­se­av­gift för­rän efter en månad från den
dag då för­e­ning­en erbju­dit hyres­gäs­ten att få lägen­he­ten upp­lå­ten med
bostads­rätt. Intill dess sex måna­der för­flu­tit räk­nat från dagen för
erbju­dan­det, får avgif­ten högst mot­sva­ra rän­ta på insat­sen enligt 5 §
rän­te­la­gen (1975:635).

15 § Avgif­ter till för­e­ning­en skall beta­las under för­e­ning­ens adress
eller annan adress som för­e­ning­en upp­ger. Betal­ning får all­tid ske
genom postan­vis­ning, post­gi­ro eller bank­gi­ro.

Om bostads­rätts­ha­va­ren beta­lar sin avgift på post- eller bank­kon­tor,
anses belop­pet ha kom­mit för­e­ning­en till han­da ome­del­bart vid
betal­ning­en. Läm­nar bostads­rätts­ha­va­ren ett betal­nings­upp­drag på
avgif­ten till bank-, post- eller giro­kon­tor, anses belop­pet ha kom­mit
för­e­ning­en till han­da när betal­nings­upp­dra­get togs emot av det
för­med­lan­de kon­to­ret.

16 § Om bostads­rätts­ha­va­ren inte i rätt tid beta­lar insats eller
upp­lå­tel­se­av­gift som skall beta­las innan lägen­he­ten får till­trä­das och
sker inte hel­ler rät­tel­se inom en månad från anma­ning, får för­e­ning­en
häva upp­lå­tel­se­av­ta­let. Det­ta gäl­ler inte om lägen­he­ten till­trätts med
sty­rel­sens med­gi­van­de.

Om avta­let hävs, har för­e­ning­en rätt till ersätt­ning för ska­da.

I 18–25 §§ finns bestäm­mel­ser om för­ver­kan­de när avgif­ter beta­las
för sent efter till­trä­det.

16 a § För­e­ning­en har panträtt i bostads­rät­ten för sin ford­ran på
såda­na avgif­ter som avses i 14 § förs­ta styc­ket. Vid utmät­ning eller
kon­kurs jäm­ställs sådan panträtt med hand­panträtt.

Sådan panträtt som avses i förs­ta styc­ket har före­trä­de fram­för en
panträtt som har upp­lå­tits av en inne­ha­va­re av bostads­rät­ten, om inte
annat föl­jer av 31 §. Lag (1995:1464).

Rätt för bostads­rätts­ha­va­ren att från­trä­da bostads­rät­ten vid
avgifts­höj­ning

17 § Har beslut fat­tats om en väsent­lig avgifts­höj­ning för bostads­rät­ten,
får bostads­rätts­ha­va­ren efter upp­säg­ning från­trä­da bostads­rät­ten, om det
inte är oskä­ligt mot för­e­ning­en eller dess med­lem­mar att bostads­rät­ten
från­träds. Upp­säg­ning skall ske inom tre måna­der från den dag då
bostads­rätts­ha­va­ren fick kän­ne­dom om avgifts­höj­ning­en.

För­ver­kan­de

18 § Nytt­jan­de­rät­ten till en lägen­het som inne­has med bostads­rätt
och som till­trätts är, med de begräns­ning­ar som föl­jer av 19 och
20 §§, för­ver­kad och för­e­ning­en såle­des berät­ti­gad att säga upp
bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning,

1. om bostads­rätts­ha­va­ren drö­jer med att beta­la insats eller
upp­lå­tel­se­av­gift utö­ver två vec­kor eller den läng­re tid som kan
vara bestämd i stad­gar­na från det att för­e­ning­en efter för­fal­lo­da­gen
anma­nat honom att full­gö­ra sin betal­nings­skyl­dig­het eller om
bostads­rätts­ha­va­ren drö­jer med att beta­la års­av­gift utö­ver två
var­da­gar efter för­fal­lo­da­gen,

2. om bostads­rätts­ha­va­ren utan behöv­ligt sam­tyc­ke eller till­stånd
upp­lå­ter lägen­he­ten i and­ra hand,

3. om lägen­he­ten används i strid med 6 eller 8 §,

4. om bostads­rätts­ha­va­ren eller den som lägen­he­ten upp­lå­tits till i
and­ra hand, genom vårds­lös­het är vål­lan­de till att det finns ohy­ra i
lägen­he­ten eller om bostads­rätts­ha­va­ren genom att inte utan oskä­ligt
dröjs­mål under­rät­ta sty­rel­sen om att det finns ohy­ra i lägen­he­ten
bidrar till att ohy­ran sprids i huset,

5. om lägen­he­ten på annat sätt van­vår­das eller om
bostads­rätts­ha­va­ren eller den som lägen­he­ten upp­lå­tits till i and­ra
hand åsi­do­sät­ter något av

vad som skall iakt­tas enligt 9 § vid lägen­he­tens begag­nan­de eller
bris­ter i den till­syn som enligt sam­ma para­graf ålig­ger en
bostads­rätts­ha­va­re,

6. om bostads­rätts­ha­va­ren inte läm­nar till­trä­de till lägen­he­ten
enligt 13 § och han inte kan visa en gil­tig ursäkt för det­ta,

7. om bostads­rätts­ha­va­ren inte full­gör skyl­dig­het som går utö­ver det
han skall göra enligt den­na lag, och det mås­te anses vara av
syn­ner­lig vikt för för­e­ning­en att skyl­dig­he­ten full­görs, samt

8. om lägen­he­ten helt eller till väsent­lig del används för
närings­verk­sam­het eller där­med likar­tad verk­sam­het, vil­ken utgör
eller i vil­ken till en inte ovä­sent­lig del ingår brotts­ligt
för­fa­ran­de, eller för till­fäl­li­ga sex­u­el­la för­bin­del­ser mot
ersätt­ning. Lag (1995:1464).

19 § Nytt­jan­de­rät­ten är inte för­ver­kad, om det som lig­ger bostads­rätts-
hava­ren till last är av ringa bety­del­se. Inte hel­ler är nytt­jan­de­rät­ten
till en bostads­lä­gen­het för­ver­kad på grund av att en skyl­dig­het som
avses i 18 § 7 inte full­görs, om bostads­rätts­ha­va­ren är en kom­mun eller
ett lands­ting och skyl­dig­he­ten inte kan full­gö­ras av en kom­mun eller ett
lands­ting.

En skyl­dig­het för bostads­rätts­ha­va­ren att inne­ha anställ­ning i ett visst
före­tag eller någon lik­nan­de skyl­dig­het får inte läg­gas till grund för
för­ver­kan­de. Lag (1992:505).

20 § Upp­säg­ning på grund av för­hål­lan­de som avses i 18 § 2, 3 eller 5–7
får ske endast om bostads­rätts­ha­va­ren låter bli att efter till­sä­gel­se
vid­ta rät­tel­se utan dröjs­mål. I frå­ga om en bostads­lä­gen­het får
upp­säg­ning på grund av för­hål­lan­de som avses i 18 § 2 inte hel­ler ske
om bostads­rätts­ha­va­ren efter till­sä­gel­se utan dröjs­mål ansö­ker om
till­stånd till upp­lå­tel­sen och får ansö­kan bevil­jad.

21 § Är nytt­jan­de­rät­ten för­ver­kad på grund av för­hål­lan­de, som avses i
18 § 1–3 eller 5–7 men sker rät­tel­se innan för­e­ning­en gjort bruk av
sin rätt till upp­säg­ning, kan bostads­rätts­ha­va­ren inte där­ef­ter skil­jas
från lägen­he­ten på den grun­den. Det­sam­ma gäl­ler om för­e­ning­en inte har
sagt upp bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning inom tre måna­der från den
dag då för­e­ning­en fick reda på för­hål­lan­de som avses i 18 § 4 eller 7
eller inte inom två måna­der från den dag då för­e­ning­en fick reda på
för­hål­lan­de som avses i 18 § 2 sagt till bostads­rätts­ha­va­ren att vid­ta
rät­tel­se.

22 § En bostads­rätts­ha­va­re kan skil­jas från lägen­he­ten på grund av
för­hål­lan­de som avses i 18 § 8 endast om för­e­ning­en har sagt upp
bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning inom två måna­der från det att
för­e­ning­en fick reda på för­hål­lan­det. Om den brotts­li­ga verk­sam­he­ten
har angetts till åtal eller om för­un­der­sök­ning har inletts inom sam­ma
tid, har för­e­ning­en dock kvar sin rätt till upp­säg­ning intill dess att
två måna­der har gått från det att domen i brott­må­let har vun­nit laga
kraft eller det rätts­li­ga för­fa­ran­det har avslu­tats på något annat sätt.

23 § Är nytt­jan­de­rät­ten enligt 18 § 1 för­ver­kad på grund av dröjs­mål
med betal­ning av års­av­gift, och har för­e­ning­en med anled­ning av det­ta
sagt upp bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning, får den­ne på grund av
dröjs­må­let inte skil­jas från lägen­he­ten om avgif­ten beta­las senast
tolf­te var­da­gen från upp­säg­ning­en.

I vän­tan på att bostads­rätts­ha­va­ren visar sig ha full­gjort vad som
fordras för att få till­ba­ka nytt­jan­de­rät­ten får beslut om avhys­ning
inte med­de­las för­rän efter fjor­ton var­da­gar från den dag då
bostads­rätts­ha­va­ren sades upp.

24 § Sägs bostads­rätts­ha­va­ren upp till avflytt­ning av någon orsak
som anges i 18 § 1, 4–6 eller 8, är han skyl­dig att flyt­ta genast,
om inte annat föl­jer av 23 §. Sägs bostads­rätts­ha­va­ren upp av någon
annan i 18 § angi­ven orsak, får han bo kvar till det månads­skif­te som
inträf­far när­mast efter tre måna­der från upp­säg­ning­en, om inte rät­ten
åläg­ger honom att flyt­ta tidi­ga­re.

25 § Om för­e­ning­en säger upp bostads­rätts­ha­va­ren till avflytt­ning, har
för­e­ning­en rätt till ersätt­ning för ska­da.

För­fa­ran­det vid upp­säg­ning

26 § En upp­säg­ning skall vara skrift­lig, om inte skrift­ligt erkän­nan­de
av upp­säg­ning­en läm­nas. Om det är bostads­rätts­ha­va­ren som gör
upp­säg­ning­en, får den ske hos den som är behö­rig att ta emot års­av­gif­ten
på för­e­ning­ens väg­nar.

27 § Skrift­lig upp­säg­ning skall del­ges den som söks för upp­säg­ning, dock
utan tillämp­ning av 12–15 §§ del­giv­nings­la­gen (1970:428).

Träf­fas inte den som söks för upp­säg­ning i sitt hem­vist, får upp­säg­ning­en
sän­das i rekom­men­de­rat brev under hans van­li­ga adress. Ett exem­plar av
upp­säg­ning­en skall dess­utom läm­nas anting­en i den sök­tes bostad till en
vux­en med­lem i det hus­håll som han till­hör eller, om han dri­ver rörel­se
med fast kon­tor, på kon­to­ret till någon som är anställd där. Påträf­fas
inte någon som angetts nu, skall upp­säg­ning­en i stäl­let läg­gas i den
sök­tes post­lå­da, om sådan finns. Upp­säg­ning­en har skett när vad som
sagts nu bli­vit full­gjort.

Har den hos vil­ken upp­säg­ning skall ske inte något känt hem­vist i
Sve­ri­ge och finns det inte hel­ler något känt ombud som har rätt att ta
emot upp­säg­ning för honom, får upp­säg­ning ske genom kun­gö­rel­se i
Post- och Inri­kes Tid­ning­ar.

28 § Stäm­nings­an­sö­kan med yrkan­de om rätt att från­trä­da bostads­rät­ten
eller om bostads­rätts­ha­va­rens skil­jan­de från lägen­he­ten samt ansö­kan om
avhys­ning av bostads­rätts­ha­va­ren gäl­ler som upp­säg­ning när del­giv­ning
skett i behö­rig ord­ning.

29 § Om en bostads­rätt sägs upp av någon orsak som anges i 2–5 och
320

17 §§, över­går bostads­rät­ten genast till för­e­ning­en. För­e­ning­en skall
beta­la skä­lig ersätt­ning för bostads­rät­ten.

Har bostads­rätts­ha­va­ren till­trätt lägen­he­ten, skall hyres­av­tal anses
ingång­et för tiden från upp­säg­ning­en, om bostads­rätts­ha­va­ren i
upp­säg­ning­en begärt att få bo kvar i lägen­he­ten. I så fall gäl­ler
4 kap. 9 §.

30 § Har bostads­rätts­ha­va­ren bli­vit skild från lägen­he­ten till följd
av upp­säg­ning i fall som avses i 18 §, skall bostads­rät­ten
tvångs­för­säl­jas enligt 8 kap. så snart som möj­ligt, om inte
för­e­ning­en, bostads­rätts­ha­va­ren och de kän­da bor­ge­nä­rer vars rätt
berörs av för­sälj­ning­en kom­mer över­ens om något annat. För­sälj­ning­en
får dock skju­tas upp till dess att bris­ter som bostads­rätts­ha­va­ren
sva­rar för bli­vit åtgär­da­de. Lag (1995:1464).

31 § Har för­e­ning­en under­rät­tats om att en bostads­rätt är pant­satt,
skall för­e­ning­en utan dröjs­mål under­rät­ta pant­ha­va­ren om
bostads­rätts­ha­va­ren har obe­tal­da avgif­ter till för­e­ning­en till ett
belopp som över­sti­ger vad som av års­av­gif­ten belö­per på en månad och
bostads­rätts­ha­va­ren drö­jer med betal­ning­en mer än två vec­kor från
för­fal­lo­da­gen.

Om för­e­ning­en för­sum­mar den­na skyl­dig­het, har för­e­ning­en vid
exe­ku­tiv för­sälj­ning eller tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. inte
före­trä­de till betal­ning fram­för pant­ha­va­ren i frå­ga om

1. de avgifts­be­lopp som för­fal­lit till betal­ning under den tid
för­e­ning­ens för­sum­mel­se varat, samt

2. den del av års­av­gif­ten som för­fal­lit till betal­ning när­mast efter
det att en under­rät­tel­se gjorts.

And­ra styc­ket gäl­ler inte i frå­ga om avgifts­be­lopp som för­fal­lit
till betal­ning under den tid pant­ha­va­ren haft kän­ne­dom om
bostads­rätts­ha­va­rens betal­nings­för­sum­mel­se.

Vis­sa övri­ga med­de­lan­den

32 § Är ett sådant med­de­lan­de från för­e­ning­en som avses i 16 §, 18 §
1, 20 § eller 31 § förs­ta styc­ket eller 6 kap. 1 § and­ra styc­ket, 1 a §
eller 2 § avsänt i rekom­men­de­rat brev under mot­ta­ga­rens van­li­ga
adress, skall för­e­ning­en anses ha full­gjort vad som ankom­mer på den.
Det­sam­ma gäl­ler beträf­fan­de sådant med­de­lan­de från
bostads­rätts­ha­va­ren som avses i 2 § och 6 kap. 6 §. Lag (1995:1464).

Upp­hö­ran­de av bostads­rät­ten i vis­sa fall

33 § Över­låts det hus i vil­ket lägen­he­ten finns eller säljs huset
exe­ku­tivt, upp­hör bostads­rät­ten. För­e­ning­en är där­vid skyl­dig att
beta­la skä­lig ersätt­ning för bostads­rät­ten. Trä­der för­e­ning­en i
lik­vi­da­tion inom tre måna­der från det frå­gan om för­e­ning­ens
ersätt­nings­skyl­dig­het bli­vit slut­ligt avgjord eller för­sätts
för­e­ning­en inom sam­ma tid i kon­kurs, skall dock bostads­rätts­ha­va­rens
rätt att få ersätt­ning för bostads­rät­ten bedö­mas efter de reg­ler som
gäl­ler för skif­te av för­e­ning­ens till­gång­ar.

Upp­hör bostads­rät­ten enligt förs­ta styc­ket och har lägen­he­ten
till­trätts, skall skrift­ligt hyres­av­tal anses ingång­et. I så fall
gäl­ler 4 kap. 9 §.


8 kap. Tvångsförsäljning

Inle­dan­de bestäm­mel­ser

1 § Tvångs­för­sälj­ning genom­förs av kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten efter
ansö­kan av bostads­rätts­för­e­ning­en. Lag (1995:1464).

2 § Vid tvångs­för­sälj­ning tilläm­pas bestäm­mel­ser­na i
utsök­nings­bal­ken om exe­ku­tiv för­sälj­ning av lös egen­dom i all­män­het,
om inte annat föl­jer av det­ta kapi­tel.

För­sälj­ning­en skall anses ske för utta­gan­de av en sådan för­e­ning­ens
ford­ran som är för­e­nad med panträtt enligt 7 kap. 16 a §. Det­ta
gäl­ler även om för­e­ning­en inte skul­le ha någon sådan ford­ran.
Lag (1995:1464).

Ansö­kan och beslut

3 § Ansö­kan om tvångs­för­sälj­ning skall göras hos
kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten i den regi­on där den lägen­het finns som
bostads­rät­ten avser. Lag (1997:370).

4 § Om kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten fin­ner att för­ut­sätt­ning­ar­na för
tvångs­för­sälj­ning är upp­fyll­da skall en sådan för­sälj­ning genom­fö­ras.
I annat fall skall kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten avslå ansö­kan.
Lag (1995:1464).

För­e­ning­ens rätt till betal­ning

5 § För­e­ning­en har vid tvångs­för­sälj­ning rätt till betal­ning ur
för­sälj­nings­sum­man för ford­ring­ar som är för­e­na­de med panträtt i
bostads­rät­ten enligt 7 kap. 16 a §.

För­e­ning­en har ock­så rätt till betal­ning för and­ra ford­ring­ar mot
bostads­rätts­ha­va­ren som grun­das på inne­ha­vet av bostads­rät­ten, om de
anmäls hos kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten innan bostads­rät­ten säljs eller, om
för­sälj­ning sker under hand, senast när för­del­ning skall äga rum.
Såda­na ford­ring­ar tas ut efter alla and­ra ford­ring­ar som med­för rätt
till betal­ning ur bostads­rät­ten. Lag (1995:1464).

Följ­den av miss­lyc­ka­de för­sälj­nings­för­sök

6 § Om det har gjorts tre för­sälj­nings­för­sök utan att bostads­rät­ten
har bli­vit såld, över­går den genast till för­e­ning­en utan lösen och
fri från panträtt. Bostads­rät­ten över­går dock till för­e­ning­en på
det­ta sätt redan efter det and­ra för­sälj­nings­för­sö­ket, om det vid
det­ta inte har gjorts något inrop eller läm­nats något anbud och det
inte kan antas att bostads­rät­ten blir såld vid ytter­li­ga­re ett
för­sälj­nings­för­sök. Lag (1995:1464).

Kost­na­der­na för för­fa­ran­det

7 § Vid tillämp­ning av 17 kap. utsök­nings­bal­ken skall mål om
tvångs­för­sälj­ning anses som mål om utmät­ning. Bostads­rätts­ha­va­ren
skall slut­ligt sva­ra för för­rätt­nings­kost­na­der­na, i den mån de inte
kan tas ut ur för­sälj­nings­sum­man. Lag (1995:1464).

Sam­man­träf­fan­de av exe­ku­tiv för­sälj­ning och tvångs­för­sälj­ning

8 § Om tvångs­för­sälj­ning enligt det­ta kapi­tel och exe­ku­tiv
för­sälj­ning begärs beträf­fan­de sam­ma bostads­rätt, skall den
tvångs­för­säl­jas.

Förs­ta styc­ket gäl­ler inte om ansö­kan om tvångs­för­sälj­ning gjorts
efter det att för­sälj­ning på exe­ku­tiv auk­tion kun­gjorts enligt 9 kap.
2 § utsök­nings­bal­ken eller det annars finns sär­skil­da skäl för att en
för­sälj­ning bör genom­fö­ras enligt utsök­nings­bal­ken. I ett sådant fall
skall målet om tvångs­för­sälj­ning vila till dess målet om exe­ku­tiv
för­sälj­ning avgjorts.

Frå­gan om tvångs­för­sälj­ning fal­ler, om en bostads­rätt har sålts vid
exe­ku­tiv för­sälj­ning efter det att nytt­jan­de­rät­ten till den lägen­het
som bostads­rät­ten avser har för­ver­kats enligt 7 kap. 18 §.
Lag (1995:1464).


9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.

All­män­na bestäm­mel­ser om en bostads­rätts­för­e­ning

1 § I 1 kap. finns vis­sa inle­dan­de bestäm­mel­ser om bostads­rätts-
för­e­ning­ar.

2 § Bestäm­mel­ser­na i 2 kap. 3 § lagen (1987:667) om eko­no­mis­ka
för­e­ning­ar om när en eko­no­misk för­e­ning skall anmä­las för regi­stre­ring
och om ver­kan av att anmä­lan gjorts för sent gäl­ler i frå­ga om
bostads­rätts­för­e­ning­ar.

3 § Sedan för­e­ning­en har regi­stre­rats kan den för­vär­va rät­tig­he­ter och
iklä­da sig skyl­dig­he­ter samt föra talan inför dom­sto­lar och and­ra
myn­dig­he­ter. Före regi­stre­ring­en gäl­ler bestäm­mel­ser­na i 2 kap. 4 §
lagen (1987:667) om eko­no­mis­ka för­e­ning­ar.

4 § För en eko­no­misk för­e­nings för­plik­tel­ser sva­rar endast för­e­ning­ens
till­gång­ar. I till­gång­ar­na inräk­nas insat­ser och avgif­ter som har
för­fal­lit till betal­ning även om de ännu inte har betalts.

Inne­hål­let i för­e­ning­ens stad­gar

5 § Bostads­rätts­för­e­ning­ens stad­gar skall ange

1. för­e­ning­ens fir­ma,

2. den ort i Sve­ri­ge där för­e­ning­ens sty­rel­se skall ha sitt säte,

3. ända­må­let med för­e­ning­ens verk­sam­het och verk­sam­he­tens art,

4. om upp­lå­tel­se­av­gift, över­lå­tel­se­av­gift och pant­sätt­nings­av­gift kan
tas ut,

5. de grun­der enligt vil­ka års­av­gift, över­lå­tel­se­av­gift och
pant­sätt­nings­av­gift skall beräk­nas,

6. i det fall rät­ten att bestäm­ma ersätt­ning för bostads­rätt vid
över­lå­tel­se skall vara inskränkt, de grun­der enligt vil­ka ersätt­ning
skall beräk­nas,

7. de grun­der enligt vil­ka medel skall avsät­tas för att säker­stäl­la
under­hål­let av för­e­ning­ens hus,

8. anta­let eller lägs­ta och högs­ta anta­let sty­rel­se­le­da­mö­ter och
revi­so­rer samt even­tu­el­la sup­ple­an­ter, tiden för deras upp­drag samt,
om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i den­na lag,
hur det skall ske,

9. inom vil­ken tid och hur för­e­nings­stäm­man skall sam­man­kal­las samt hur
and­ra med­de­lan­den skall kom­ma till med­lem­mar­nas kän­ne­dom,

10. vil­ka ären­den som skall före­kom­ma på ordi­na­rie stäm­ma,

11. vil­ken tid för­e­ning­ens räken­skaps­år skall omfat­ta, samt

12. grun­der­na för för­del­ning av för­e­ning­ens vinst samt hur man skall
för­fa­ra med för­e­ning­ens behåll­na till­gång­ar när för­e­ning­en upp­lö­ses.

Bestäm­mel­ser­na i förs­ta styc­ket 8 gäl­ler inte arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­ter
som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för
de pri­va­tan­ställ­da.

Fir­ma

6 § Bostads­rätts­för­e­ning­ens fir­ma skall inne­hål­la ordet “bostads­rätts-
för­e­ning”.

I fir­man får inte ordet “bolag” eller något annat ord som beteck­nar ett
bolags­för­hål­lan­de tas in på så sätt att det kan leda till miss­för­stånd
att ett bolag inne­har fir­man.

Fir­man skall tyd­ligt skil­ja sig från and­ra hos Patent- och regi­stre­rings-
ver­ket för­ut regi­stre­ra­de och ännu bestå­en­de för­e­nings­fir­mor med säte i
sam­ma län. För regi­stre­ring av för­e­nings fir­ma gäl­ler i övrigt
bestäm­mel­ser­na i fir­ma­la­gen (1974:156).

Endast en bostads­rätts­för­e­ning eller en sam­man­slut­ning av bostads­rätts-
för­e­ning­ar får använ­da ordet “bostads­rätt” eller en sam­man­sätt­ning med
det­ta ord i sin fir­ma eller i övrigt vid beteck­ning av rörel­sen.
Lag (1992:1451).

7 § Bestäm­mel­ser­na om fir­ma­teck­ning i 14 kap. 2 § lagen (1987:667) om
eko­no­mis­ka för­e­ning­ar gäl­ler i frå­ga om bostads­rätts­för­e­ning­ar.

Med­lems- och lägen­hets­för­teck­ning

8 § Sty­rel­sen skall föra för­teck­ning över bostads­rätts­för­e­ning­ens
med­lem­mar (med­lems­för­teck­ning) samt för­teck­ning över de lägen­he­ter som
är upp­låt­na med bostads­rätt (lägen­hets­för­teck­ning). För­teck­ning­ar­na kan
bestå av betryg­gan­de lös­blads- eller kort­sy­stem. De kan ock­så föras med
auto­ma­tisk data­be­hand­ling eller på annat lik­nan­de sätt.

9 § Med­lems­för­teck­ning­en skall för var­je med­lem inne­hål­la upp­gift om hans
namn och post­a­dress samt om den bostads­rätt som han har.

Sty­rel­sen skall hål­la för­teck­ning­en till­gäng­lig för den som vill ta del
av den.

10 § Lägen­hets­för­teck­ning­en skall för var­je lägen­het ange

1. lägen­he­tens beteck­ning, belä­gen­het, rum­san­tal och övri­ga utrym­men,

2. dagen för Patent- och regi­stre­rings­ver­kets regi­stre­ring av den
eko­no­mis­ka plan som lig­ger till grund för upp­lå­tel­sen,

3. bostads­rätts­ha­va­rens namn, samt

4. insat­sen för bostads­rät­ten.

Upp­gif­ter­na skall genast föras in i för­teck­ning­en när en lägen­het
upp­låts med bostads­rätt.

Under­rät­tas för­e­ning­en om att en bostads­rätt pant­satts eller änd­ras
någon upp­gift i för­teck­ning­en, skall det­ta genast anteck­nas. Vid
över­lå­tel­se av bostads­rätt skall en kopia av över­lå­tel­se­av­ta­let fogas
till för­teck­ning­en på lämp­ligt sätt.

Dagen för anteck­ning­en skall anges. Lag (1992:1451).

11 § Bostads­rätts­ha­va­ren har rätt att på begä­ran få utdrag ur
lägen­hets­för­teck­ning­en beträf­fan­de lägen­het som han inne­har med
bostads­rätt. Utdra­get skall avse upp­gif­ter som enligt 10 § skall
anges i för­teck­ning­en. Dagen för utfär­dan­det skall anges i utdra­get.

Bostads­rätts­för­e­ning­ens led­ning

12 § Bestäm­mel­ser­na om en för­e­nings led­ning i 6 kap. lagen (1987:667)
om eko­no­mis­ka för­e­ning­ar gäl­ler i frå­ga om bostads­rätts­för­e­ning­ar med
föl­jan­de undan­tag:

1. Av sty­rel­sens leda­mö­ter skall all­tid minst två eller, om sty­rel­sen
består av mind­re än fem leda­mö­ter, minst en väl­jas på för­e­nings­stäm­ma.

2. Om inte något annat har bestämts i stad­gar­na, kan bostads­rätts-
hava­rens make eller sam­bo vara sty­rel­se­le­da­mot eller sup­ple­ant för
sty­rel­se­le­da­mot, även om maken eller sam­bon inte är med­lem i för­e­ning­en.

3. Bestäm­mel­ser­na om verk­stäl­lan­de direk­tör gäl­ler inte.

13 § Det är en upp­gift för sty­rel­sen att fast­stäl­la avgif­ter­na till
för­e­ning­en, om inte något annat har bestämts i stad­gar­na. Änd­ring av
insat­sen skall dock all­tid beslu­tas av för­e­nings­stäm­man.

Bestäm­mel­ser om för­e­nings­stäm­ma

14 § Bestäm­mel­ser­na om för­e­nings­stäm­man i 7 kap. lagen (1987:667) om
eko­no­mis­ka för­e­ning­ar gäl­ler i tillämp­li­ga delar för bostads­rätts-
för­e­ning­ar med föl­jan­de undan­tag:

1. Om fle­ra med­lem­mar har en bostads­rätt gemen­samt har de endast en
röst, om inte något annat bestämts i stad­gar­na.

2. För­e­nings­stäm­mans befo­gen­he­ter får inte över­läm­nas åt sär­skilt val­da
full­mäk­ti­ge.

3. Bestäm­mel­ser­na i 23–25 §§ gäl­ler i stäl­let för 7 kap. 14 och 15 §§
lagen om eko­no­mis­ka för­e­ning­ar.

Sär­skil­da vill­kor för vis­sa beslut

15 § Beslut som inne­bär väsent­li­ga för­änd­ring­ar av för­e­ning­ens hus
eller mark skall fat­tas på en för­e­nings­stäm­ma, om inte något annat
har bestämts i stad­gar­na.

I frå­ga om såda­na åtgär­der som inne­bär en för­änd­ring av en
bostads­rätts­ha­vares lägen­het gäl­ler dock bestäm­mel­ser­na i 7 kap. 7 §
och bestäm­mel­ser­na i 16 § förs­ta styc­ket 2 det­ta kapi­tel.
Lag (1995:1464).

16 § För att ett beslut i en frå­ga som anges i den­na para­graf skall vara
gil­tigt krävs att det har fat­tats på en för­e­nings­stäm­ma och att föl­jan­de
bestäm­mel­ser har iakt­ta­gits.

1. Om beslu­tet inne­bär änd­ring av någon insats och med­för rubb­ning av
det inbör­des för­hål­lan­det mel­lan insat­ser­na, skall samt­li­ga
bostads­rätts­ha­va­re som berörs av änd­ring­en ha gått med på beslu­tet.
Om enig­het inte upp­nås, blir beslu­tet ändå gil­tigt om minst två
tred­je­de­lar av de berör­da bostads­rätts­ha­var­na har gått med på beslu­tet
och det dess­utom har god­känts av hyres­nämn­den.

2. Om beslu­tet inne­bär att en lägen­het som upp­lå­tits med bostads­rätt
kom­mer att för­änd­ras eller i sin hel­het behö­va tas i anspråk av
för­e­ning­en med anled­ning av en om- eller till­bygg­nad, skall
bostads­rätts­ha­va­ren ha gått med på beslu­tet. Om bostads­rätts­ha­va­ren
inte ger sitt sam­tyc­ke till änd­ring­en, blir beslu­tet ändå gil­tigt om
minst två tred­je­de­lar av de rös­tan­de har gått med på beslu­tet och det
dess­utom har god­känts av hyres­nämn­den.

3. Om beslu­tet inne­bär utvidg­ning av för­e­ning­ens verk­sam­het, skall minst
två tred­je­de­lar av de rös­tan­de ha gått med på beslu­tet.

4. Om beslu­tet inne­bär över­lå­tel­se av ett hus som till­hör för­e­ning­en, i
vil­ket det finns en eller fle­ra lägen­he­ter som är upp­låt­na med bostads­rätt,
skall beslu­tet ha fat­tats på det sätt som gäl­ler för beslut om lik­vi­da­tion
enligt 11 kap. 1 § lagen (1987:667) om eko­no­mis­ka för­e­ning­ar. Minst två
tred­je­de­lar av bostads­rätts­ha­var­na i det hus som skall över­lå­tas skall
dock all­tid ha gått med på beslu­tet.

5. Om det i stad­gar­na finns ytter­li­ga­re något vill­kor för att ett beslut
enligt 1–4 skall vara gil­tigt, gäl­ler även det.

För­e­ning­en skall genast under­rät­ta den som har pant i bostads­rät­ten och
som är känd för för­e­ning­en om ett beslut enligt förs­ta styc­ket 2 eller 4.

17 § Ett stäm­mo­be­slut enligt 16 § förs­ta styc­ket 2 skall på begä­ran av
för­e­ning­en god­kän­nas av hyres­nämn­den, om för­änd­ring­en är ange­lä­gen och
syf­tet med åtgär­den inte skä­li­gen kan till­go­do­ses på något annat sätt
samt beslu­tet inte är oskä­ligt mot bostads­rätts­ha­va­ren. Kan för­änd­ring­en
anses vara av liten bety­del­se för bostads­rätts­ha­va­ren, får hyres­nämn­den
dock läm­na god­kän­nan­de, om åtgär­den inte skä­li­gen kan till­go­do­ses på något
annat sätt. Nämn­den får för­e­na ett beslut om god­kän­nan­de med vill­kor.

Begär bostads­rätts­ha­va­ren att för­e­ning­en skall lösa in bostads­rät­ten, får
god­kän­nan­de läm­nas endast med vill­kor om inlö­sen, såvi­da inte bostads­rätts-
hava­ren skä­li­gen bör kun­na god­ta för­änd­ring­en ändå. Inne­bär nämn­dens
god­kän­nan­de att lägen­he­ten i sin hel­het får tas i anspråk av för­e­ning­en,
skall god­kän­nan­det läm­nas med vill­kor att inlö­sen sker.

18 § Talan om ersätt­ning vid inlö­sen eller för intrång eller för annan
ska­da som en bostads­rätts­ha­va­re orsa­kas med anled­ning av ett beslut om
god­kän­nan­de enligt 16 § förs­ta styc­ket 2 skall väc­kas vid fas­tig­hets-
dom­sto­len. I frå­ga om inlö­sen och ersätt­ning gäl­ler expro­pri­a­tions-
lagen (1972:719) i tillämp­li­ga delar, dock med undan­tag för 4 kap. 3 §.

Beslut om ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt

19 § En bostads­rätts­för­e­nings beslut att för­vär­va ett hus för
ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt skall fat­tas på en
för­e­nings­stäm­ma. Beslu­tet är gil­tigt, om hyres­gäs­ter­na i mer än
hälf­ten av de uthyr­da lägen­he­ter som omfat­tas av för­vär­vet har gått
med på beslu­tet. Des­sa hyres­gäs­ter skall vara med­lem­mar i
bostads­rätts­för­e­ning­en. Vid beräk­ning­en av anta­let lägen­he­ter
tilläm­pas 1 kap. 5 § and­ra styc­ket.

Pro­to­kol­let från för­e­nings­stäm­man skall inne­hål­la upp­gift om hur
rös­ter­na har beräk­nats och hål­las till­gäng­ligt för hyres­gäs­ter­na och
äga­ren av huset. Lag (1995:1464).

20 § Innan beslut om för­värv av ett hus fat­tas enligt 19 §, skall en
sådan eko­no­misk plan som avses i 3 kap. 1 § upp­rät­tas och hål­las
till­gäng­lig för hyres­gäs­ter­na. Till pla­nen skall fogas ett
besikt­nings­pro­to­koll som visar husets skick. Pla­nen skall även vara
för­sedd med intyg enligt 3 kap. 2 §. Lag (1995:1464).

21 § Beslut om för­värv i strid med 19 § förs­ta styc­ket är ogil­ti­ga.
Det­sam­ma gäl­ler beslut om för­värv som fat­tas utan att eko­no­misk plan
varit till­gäng­lig enligt 20 §. Det nu sag­da skall dock inte gäl­la om
för­värv ändå skett enligt beslu­tet och lag­fart har med­de­lats.

22 § har upp­hävts genom lag (1992:505).

Änd­ring av stad­gar

23 § Ett beslut om änd­ring av en bostads­rätts­för­e­nings stad­gar är
gil­tigt om samt­li­ga röst­be­rät­ti­ga­de i för­e­ning­en är ense om det.
Beslu­tet är även gil­tigt, om det har fat­tats på två på varand­ra
föl­jan­de för­e­nings­stäm­mor och minst två tred­je­de­lar av de rös­tan­de på
den sena­re stäm­man gått med på beslu­tet. Om beslu­tet avser änd­ring av
de grun­der enligt vil­ka års­av­gif­ter skall beräk­nas, fordras dock att
minst tre fjär­de­de­lar av de rös­tan­de på den sena­re stäm­man gått med på
beslu­tet. Om beslu­tet inne­bär att en med­lems rätt till för­e­ning­ens
behåll­na till­gång­ar vid dess upp­lös­ning inskränks, fordras att samt­li­ga
rös­tan­de på den sena­re stäm­man gått med på beslu­tet.

Ett beslut som inne­bär att en med­lems rätt att över­lå­ta sin bostads­rätt
inskränks eller att för­be­håll enligt 6 kap. 9 § införs, är gil­tigt endast
om samt­li­ga bostads­rätts­ha­va­re vars rätt berörs av änd­ring­en gått med på
beslu­tet. 24 § Om det i stad­gar­na har tagits in något vill­kor utö­ver vad
som föl­jer av 23 § för änd­ring av stad­gar­na, gäl­ler även det.

Om det finns en före­skrift i stad­gar­na om att en viss bestäm­mel­se inte
får änd­ras utan rege­ring­ens till­stånd, får inte hel­ler före­skrif­ten
änd­ras utan rege­ring­ens till­stånd, om den har tagits in i stad­gar­na på
grund av lag eller annan för­fatt­ning eller efter rege­ring­ens med­gi­van­de.

25 § Ett beslut om änd­ring av stad­gar­na skall genast anmä­las för
regi­stre­ring. Beslu­tet får inte verk­stäl­las för­rän regi­stre­ring­en har
skett.

Revi­sion och sär­skild gransk­ning samt redo­vis­ning

26 § Bestäm­mel­ser­na i 8 och 9 kap. lagen (1987:667) om eko­no­mis­ka
för­e­ning­ar gäl­ler i tillämp­li­ga delar i frå­ga om bostads­rätts­för­e­ning­ar.
Vad som sägs där om insats skall för en bostads­rätts­för­e­ning ock­så gäl­la
upp­lå­tel­se­av­gift. Bostads­rätts­för­e­ning­ar är inte skyl­di­ga att upp­rät­ta
finan­sie­rings­a­na­lys, kon­cern­re­do­vis­ning eller delårs­rap­port eller att,
i annat fall än som avses i 8 kap. 6 § nämn­da lag, utse auk­to­ri­se­rad
revi­sor.

Vinstut­del­ning m.m.

27 § Utdel­ning får endast ske av vinst som redo­vi­sas i fast­ställd
balans­räk­ning för senas­te räken­skaps­å­ret.

Vinst får inte delas ut till and­ra än bostads­rätts­ha­var­na. Vins­ten
för­de­las mel­lan dem efter insat­ser­na för bostads­rät­ter­na, om inte något
annat har bestämts i stad­gar­na.

28 § Har vinstut­del­ning beslu­tats och verk­ställts i strid med 27 §
eller någon bestäm­mel­se i för­e­ning­ens stad­gar, gäl­ler bestäm­mel­ser­na
om åter­be­tal­ning m.m. i 10 kap. 7 § lagen (1987:667) om eko­no­mis­ka
för­e­ning­ar.

Bestäm­mel­ser­na om vis­sa gåvor i 10 kap. 8 § nämn­da lag gäl­ler i frå­ga
om bostads­rätts­för­e­ning­ar.

Lik­vi­da­tion och upp­lös­ning samt fusion

29 § Bestäm­mel­ser­na om lik­vi­da­tion och upp­lös­ning i 11 kap. lagen
(1987:667) om eko­no­mis­ka för­e­ning­ar gäl­ler i tillämp­li­ga delar i frå­ga
om bostads­rätts­för­e­ning­ar.

Vad som före­skrivs i 11 kap. 3 § lagen om eko­no­mis­ka för­e­ning­ar för
det fall anta­let för­e­nings­med­lem­mar går ned under ett lägs­ta antal,
skall tilläm­pas i frå­ga om en bostads­rätts­för­e­ning, om anta­let
med­lem­mar eller anta­let bostads­rätts­ha­va­re går ned under tre. Om fle­ra
med­lem­mar har en bostads­rätt gemen­samt skall de här­vid räk­nas endast som
en bostads­rätts­ha­va­re.

Vida­re skall vad som i 11 kap. 12 § lagen om eko­no­mis­ka för­e­ning­ar sägs
om insats­ka­pi­tal i stäl­let gäl­la insats och upp­lå­tel­se­av­gift i
bostads­rätts­för­e­ning­en. Lag (1993:314).

30 § Bestäm­mel­ser­na om fusion i 12 kap. lagen (1987:667) om eko­no­mis­ka
för­e­ning­ar gäl­ler i tillämp­li­ga delar även bostads­rätts­för­e­ning­ar.

Regi­stre­rings­myn­dig­het m.m.

31 § Bestäm­mel­ser­na om regi­stre­ring m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om
eko­no­mis­ka för­e­ning­ar gäl­ler i frå­ga om bostads­rätts­för­e­ning­ar. Ett
beslut om sådan änd­ring av stad­gar­na att sty­rel­sens säte skall flyt­tas
från ett län till ett annat får dock inte regi­stre­ras, om bostads­rätts-
för­e­ning­ens fir­ma på grund av bestäm­mel­ser­na i 6 § tred­je styc­ket det­ta
kapi­tal inte får föras in i Patent- och regi­stre­rings­ver­kets regis­ter.
Lag (1992:1451).


10 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.

1 § Bestäm­mel­ser­na om ska­de­stånd m.m. i 13 kap. lagen (1987:667) om
eko­no­mis­ka för­e­ning­ar gäl­ler i tillämp­li­ga delar i frå­ga om
bostads­rätts­för­e­ning­ar.

2 § Bestäm­mel­ser­na om straff och vite i 16 kap. lagen (1987:667) om
eko­no­mis­ka för­e­ning­ar utom 1 § and­ra styc­ket 1 gäl­ler i tillämp­li­ga delar
i frå­ga om bostads­rätts­för­e­ning­ar.

3 § Till böter döms den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het

1. upp­lå­ter andels­rätt i strid med 1 kap. 8 §,

2. upp­lå­ter bostads­rätt i strid med 3 kap. 1 § eller 4 § eller 4 kap. 2 §,

3. tar emot för­skott i strid med 5 kap. 2 §,

4. bry­ter mot 9 kap. 6 § sista styc­ket,

5. under­lå­ter att föra med­lems­för­teck­ning eller inte hål­ler en sådan
för­teck­ning till­gäng­lig enligt 9 kap. 9 §, eller

6. under­lå­ter att föra lägen­hets­för­teck­ning eller med­de­lar orik­tig eller
vil­se­le­dan­de upp­gift i utdrag enligt 9 kap. 11 §.


11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m.

1 § har upp­hävts genom lag (1995:1464).

2 § Vite som före­lagts med stöd av den­na lag utdöms av hyres­nämn­den.
Nämn­den kan själv­mant ta upp frå­gan om utdö­man­de.

3 § Beslut av hyres­nämn­den i frå­gor angå­en­de inträ­de i för­e­ning­en
enligt 2 kap. 10 §, skyl­dig­het att upp­lå­ta bostads­rätt enligt 4 kap.
6 §, fast­stäl­lan­de av hyres­vill­kor enligt 4 kap. 9 §, god­kän­nan­de av
stäm­mo­be­slut enligt 9 kap. 16 § förs­ta styc­ket 1 eller 2 eller
utdö­man­de av vite enligt 11 kap. 2 § får över­kla­gas hos Svea
hov­rätt inom tre vec­kor från den dag beslu­tet med­de­las.
Över­kla­gan­det skall ges in till hyres­nämn­den.

Beslut av hyres­nämn­den i frå­gor enligt 7 kap. 11 § får inte
över­kla­gas. Lag (1994:842).

4 § I en tvist som avser fast­stäl­lan­de av hyres­vill­kor enligt 4 kap.
9 §skall var­de­ra par­ten sva­ra för sin rät­te­gångs­kost­nad i hov­rät­ten,
om inte något annat anges i 18 kap. 6 § rät­te­gångs­bal­ken. Lag
(1994:842).

5 § Beslut om behö­rig­het som intygs­gi­va­re enligt 3 kap. 3 § om det
med­de­lats av myn­dig­het som rege­ring­en bestämt, och beslut i ären­de om
till­stånd att upp­lå­ta bostads­rätt enligt 4 kap. 2 § eller om för­skott
enligt 5 kap. 5 § får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gan­de till kam­mar­rät­ten.
Lag (1995:83).

6 § För­be­håll i stad­gar­na enligt 7 kap. 18 § and­ra styc­ket lagen
(1987:667) mom eko­no­mis­ka för­e­ning­ar som inte inne­hål­ler någon
bestäm­mel­se om rätt för par­ter­na att kland­ra skil­je­do­men gäl­ler inte

1. i frå­ga om en bostads­rätts­ha­vares rätt eller skyl­dig­het att
till­trä­da eller behål­la lägen­he­ten, eller

2. beträf­fan­de fast­stäl­lan­de av hyres­vill­kor enligt 4 kap. 9 §.

I övrigt gäl­ler för­be­hål­let inte i frå­ga om tvist med anled­ning av
upp­lå­tel­se av nytt­jan­de­rätt enligt den­na lag, om man genom för­be­hål­let
utsett skil­je­män eller med­de­lat bestäm­mel­ser om skil­je­män­nens antal,
sät­tet för deras utse­en­de eller för­fa­ran­det vid skil­je­nämn­den. I des­sa
hän­se­en­den skall lagen (1929:145) om skil­je­män tilläm­pas. Vad som sagts
nu hind­rar dock inte att för­e­ning­en i stad­gar­na utser hyres­nämn­den till
skil­je­nämnd eller bestäm­mer kor­ta­re tid för skil­je­man­na­åt­gär­dens
avslu­tan­de än den tid om sex måna­der som anges i nämn­da lag.

Ikraft­trä­dan­de och över­gångs­be­stäm­mel­ser

1991:614

1. Den­na lag (nya lagen) trä­der i kraft den 1 juli 1991, då bostads-
rättsla­gen (1971:479) (gam­la lagen) skall upp­hö­ra att gäl­la.

2. Om det i lag eller annan för­fatt­ning hän­vi­sas till före­skrift som
har ersatts genom bestäm­mel­se i den nya lagen tilläm­pas i stäl­let den
nya bestäm­mel­sen.

3. I frå­ga om bostads­rätts­för­e­ning­ar som har regi­stre­rats före den
1 juli 1991 gäl­ler den nya lagen med de undan­tag som anges i det
föl­jan­de.

4. Bestäm­mel­sen i 1 kap. 4 § förs­ta styc­ket den nya lagen, att sådan
nytt­jan­de­rätt som avses i para­gra­fen endast får upp­lå­tas av
bostads­rätts­för­e­ning­ar, hind­rar inte den som före ikraft­trä­dan­det av
den nya lagen haft rätt att dri­va verk­sam­het, i vil­ken ingår såda­na
upp­lå­tel­ser, att fort­sät­ta verk­sam­he­ten.

5. Har upp­hört att gäl­la genom SFS 1993:314.

6. Bestäm­mel­sen i 1 kap. 5 § tred­je styc­ket den nya lagen, att det för
regi­stre­ring av en eko­no­misk plan ställs vis­sa krav när det gäl­ler
belä­gen­he­ten av för­e­ning­ens hus, gäl­ler vid regi­stre­ring av en ny
eko­no­misk plan enligt 3 kap. 4 § den nya lagen endast i frå­ga om hus
som för­e­ning­en för­vär­var efter ikraft­trä­dan­det av den nya lagen.

7. Bestäm­mel­ser­na i 1 kap. 8 § förs­ta styc­ket den nya lagen hind­rar inte
en juri­disk per­son, som före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen haft rätt
att upp­lå­ta andels­rätt med vil­ken föl­jer rätt att för begrän­sad tid
besit­ta eller nytt­ja lägen­het i hus som till­hör den juri­dis­ka per­so­nen,
att upp­lå­ta sådan andels­rätt.

I annat fall än som avses i förs­ta styc­ket får för­e­ning eller aktie­bo­lag,
som före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen dri­vit verk­sam­het i vil­ken
ingår upp­lå­tel­se av andels­rätt som avses i 1 kap. 8 § förs­ta styc­ket den
nya lagen, efter till­stånd av läns­sty­rel­sen fort­sät­ta sin verk­sam­het.
Till­stånd som har med­de­lats enligt punkt 16 över­gångs­be­stäm­mel­ser­na
till den gam­la lagen gäl­ler som till­stånd enligt förs­ta mening­en.

8. Har en juri­disk per­son före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen för­vär­vat
bostads­rätt till en bostads­lä­gen­het, avsedd för annat än fri­tidsän­da­mål,
gäl­ler 11 § förs­ta styc­ket förs­ta mening­en den gam­la lagen i stäl­let för
2 kap. 4 § förs­ta styc­ket den nya lagen.

9. Har en bostads­rätts­för­e­nings fas­tig­hets­för­värv skett före ikraft-
trä­dan­det av den nya lagen, skall den tid som anges i 2 kap. 8 § and­ra
styc­ket 2 den nya lagen räk­nas från utgång­en av juni månad 1991.

10. Har en eko­no­misk plan regi­stre­rats av läns­sty­rel­sen enligt den
gam­la lagen eller tagits emot av läns­sty­rel­sen enligt lagen (1930:115)
om bostads­rätts­för­e­ning­ar, skall pla­nen anses vara regi­stre­rad enligt
den nya lagen.

11. Har före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen träf­fats sådant avtal
om fram­ti­da upp­lå­tel­se av bostads­rätt som avses i 9 § den gam­la lagen
gäl­ler fort­fa­ran­de den gam­la lagen.

12. Har en hyres­gäst före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen enligt
60 a § den gam­la lagen biträtt ett beslut om för­värv av en
hyres­fas­tig­het för ombild­ning av hyres­rätt till bostads­rätt och hade
för­e­ning­en i sina stad­gar före­skri­vit att en sådan hyres­gäst skall
vara skyl­dig att teck­na bostads­rätt till sin lägen­het efter för­vär­vet,
gäl­ler fort­fa­ran­de 9 a § den gam­la lagen.

13. Bestäm­mel­sen i 7 kap. 6 § and­ra styc­ket den nya lagen, om
begräns­ning av rät­ten för en juri­disk per­son att använ­da en
bostads­lä­gen­het, gäl­ler inte om den juri­dis­ka per­so­nen har för­vär­vat
bostads­rätt till lägen­he­ten före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen.

14. Vid tillämp­ning av den nya lagen skall grund­av­gift enligt den
gam­la lagen anses utgö­ra insats. En bestäm­mel­se i en för­e­nings stad­gar,
om att års­av­gift eller andel i vinst eller behåll­na till­gång­ar skall
beräk­nas efter en lägen­hets andels­vär­de, skall anses inne­bä­ra att en
sådan avgift eller andel skall beräk­nas efter insat­sen för bostads­rät­ten.

15. Finns det i en för­e­nings stad­gar sedan den 1 juli 1972, då den
gam­la lagen träd­de i kraft, en bestäm­mel­se om beräk­ning av ersätt­ning
för bostads­rätt vid över­lå­tel­se, gäl­ler bestäm­mel­sen fort­fa­ran­de, även
om grun­der­na för beräk­ning­en inte angetts i stad­gar­na enligt 9 kap.
6 § förs­ta styc­ket 6 i den nya lagen. En sådan bestäm­mel­se skall anses
inne­bä­ra vill­kor för med­lem­skap, om inte något annat fram­går av
omstän­dig­he­ter­na.

16. Har ett beslut på en för­e­nings­stäm­ma fat­tats före ikraft­trä­dan­det
av den nya lagen, gäl­ler den gam­la lagen i frå­ga om beslu­tet.

17. Har ett beslut som avses i 4 § and­ra styc­ket den gam­la lagen, om
behö­rig­het som intygs­gi­va­re, med­de­lats före ikraft­trä­dan­det av den
nya lagen gäl­ler 68 § förs­ta styc­ket den gam­la lagen i frå­ga om
över­kla­gan­de.

18. Tvis­ter, som före ikraft­trä­dan­det av den nya lagen har anhäng­ig-
gjorts vid dom­stol eller hyres­nämnd eller hän­skju­tits till avgö­ran­de
av skil­je­män, med stöd av den gam­la lagen prö­vas enligt den gam­la lagen.

 

1991:875

Den­na lag trä­der i kraft den dag rege­ring­en bestäm­mer. Äld­re före­skrif­ter
gäl­ler fort­fa­ran­de i frå­ga om mål om handräck­ning där talan väckts före
ikraft­trä­dan­det.

 

1992:505

1. Den­na lag trä­der i kraft den 1 juli 1992.

2. För­be­håll om åter­köps- eller lös­nings­rätt enligt de äld­re före­skrif­ter­na i
6 kap. 9 § and­ra styc­ket gäl­ler fort­fa­ran­de om en för­e­ning före
ikraft­trä­dan­det
i sina stad­gar har tagit in ett sådant för­be­håll och regi­stre­rat en eko­no­misk
plan.

 

1992:1451

1. Den­na lag trä­der i kraft den 1 janu­a­ri 1993.

2. En läns­sty­rel­se kan även efter ikraft­trä­dan­det vara
regi­stre­rings­myn­dig­het,
dock längst fram till den 1 janu­a­ri 1995. Rege­ring­en bestäm­mer vid vil­ken
tid­punkt var­je läns­sty­rel­ses för­e­nings­re­gis­ter skall över­fö­ras till Patent-
och
regi­stre­rings­ver­ket. Fram till den tid­punkt då sådan över­fö­ring sker gäl­ler
3 kap. 1 och 4 §§ samt 9 kap. 6, 10 och 31 §§ i sin äld­re lydel­se.

 

1993:314

1. Den­na lag trä­der i kraft den 1 juli 1993.

2. För såda­na bostads­rätts­för­e­ning­ar som regi­stre­rats före den 1 juli 1991
skall föl­jan­de gäl­la. Bestäm­mel­sen i 1 kap. 5 § and­ra styc­ket förs­ta
mening­en,
att det för regi­stre­ring av en eko­no­misk plan fordras att det i för­e­ning­ens
hus kom­mer att fin­nas minst tre lägen­he­ter avsed­da att upp­lå­tas med bostads-
rätt, hind­rar inte regi­stre­ring av en ny eko­no­misk plan enligt 3 kap. 4 §, om
för­e­ning­ens hus den 1 juli 1991 hade mind­re än tre såda­na lägen­he­ter och
anta­let där­ef­ter inte gått ned.

 

1993:411

1. Den­na lag trä­der i kraft den 1 juli 1993.

2. Äld­re före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­ran­de i frå­ga om anvis­ning eller
upp­lå­tel­se
som har skett enligt lagen (1987:1274) om kom­mu­nal bostads­an­vis­nings­rätt.

 

1995:83

Den­na lag trä­der i kraft den 1 april 1995. Beslut som har med­de­lats
före ikraft­trä­dan­det över­kla­gas enligt äld­re bestäm­mel­ser.

 

1995:1464

1. Den­na lag trä­der i kraft den 1 janu­a­ri 1996.

2. I frå­ga om för­värv av en bostads­rätt som har gjorts före
ikraft­trä­dan­det gäl­ler inte de nya bestäm­mel­ser­na i 6 kap. 1 § and­ra
styc­ket, 4 § and­ra styc­ket och 5 § tred­je styc­ket samt 7 kap. 10 §
and­ra styc­ket.

3. I frå­ga om för­värv av en bostads­rätt som har gjorts före
ikraft­trä­dan­det gäl­ler 6 kap. 8 § i sin äld­re lydel­se.

4. I fall då för­e­ning­en före ikraft­trä­dan­det har gjort sig skyl­dig
till sådan för­sum­mel­se som avses i 7 kap. 31 § gäl­ler para­gra­fen i
sin äld­re lydel­se.

5. Bestäm­mel­ser­na i 7 kap. 16 a § tilläm­pas även i frå­ga om
ford­ring­ar som har upp­kom­mit före ikraft­trä­dan­det.

6. Om en god man har för­ord­nats enligt de äld­re bestäm­mel­ser­na i 8
kap. 1 §, gäl­ler äld­re före­skrif­ter.

7. Ansö­kan om tvångs­för­sälj­ning enligt 8 kap. får, utom i fall som
avses i punk­ten 6, göras hos kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten före
ikraft­trä­dan­det. Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten får före ikraft­trä­dan­det
genom­fö­ra såda­na för­be­re­dan­de åtgär­der som behövs för att
tvångs­för­sälj­ning skall kun­na genom­fö­ras efter ikraft­trä­dan­det.

Top